Till startsida
Webbkarta
Starta eller stoppa snurran

Välkomna till Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Vid institutionen bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom en rad områden. Här finns forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, välfärdsfrågor, sociala rörelser, hållbar utveckling, miljöpolitik, rättssociologi samt brottslighet och social kontroll. Utbildningar erbjuds inom en rad områden såsom sociologi, arbetsvetenskap, personalvetenskap, kriminologi och human resource management. Institutionen har också omfattande åtaganden på flera av Göteborgs universitets utbildningsprogram, inte minst inom lärarutbildningen. Samverkan och utvecklingsprojekt bedrivs både inom forskning och utbildning med partners inom det privata näringslivet och offentlig sektor.

Villkoren för chefer måste förbättras

I sin avhandling har Linda Corin tittat på hur arbetsvillkoren ser ut för chefer i offentlig sektor.
- Villkoren har förändrats mycket under de senaste åren, många chefer är det mycket tufft, men det finns också chefer som har bra arbetsförhållanden. Detta betyder att det går att skapa rimliga arbetsvillkor för chefer, något som är avgörande om vi skall kunna behålla och rekrytera nya chefer till offentlig sektor, konstaterar Linda Corin.

Den nya doktorn tillsammans med opponent, betygsnämnd och handledare

Det finns inte mycket forskning som har studerat hur arbetsvillkoren och hållbarheten ser utan för chefer i offentlig sektor. Den mesta forskningen har varit inriktad mot medarbetare eller det mer individuella ledarskapet. Linda har framförallt arbetat i Chefios-projektet som bedrevs på institutionen fram till 2014 under ledning av professor Annika Härenstam.
- Vi samarbetade med flera kommuner i Västsverige och studerade villkoren för chefer i alla kommunala verksamheter. Sammanfattningsvis kan man säga att det skiljer sig mycket beroende på om man är chef på en skola, ett äldreboende eller på en teknisk förvaltning.

Enkät till 500 chefer

För att få en bild av hur cheferna hade det skickades en enkät ut till över 700 chefer är det fick svara på frågor om kraven och resurserna i arbetet, sin hälsa och om hur de upplevde sin arbetssituation. Resultaten kategoriserades sedan i åtta olika kluster av psykosociala arbetsmiljöer, från dem som har hade mycket goda villkor till dem vars villkor var närmast oacceptabla. Ur materialet gick det sedan att se kopplingar mellan arbetsvillkor och chefernas hållbarhet i form av faktorer som hälsa, prestationer och viljan att stanna kvar i arbetet.
- De mest utsatta kategorierna finns inom äldreomsorgen och skolans värld och då framförallt bland första linjens chefer.. Där ser man också en stor personalomsättning och i vissa fall svårigheter att rekrytera personal.

Balans

Även om Linda inte kommer med pekpinnar om vad som skall göras finns det en del generella råd.
- Det måste finnas en balans mellan de krav som ställs på dig som chef och de resurser man får, det kan till exempel gälla avlastning och stöd. Vi har byggt vidare på den så kallade ”Job-demand-resourse”-modellen där man kan se om det finns en balans mellan kraven och resurserna i arbetet. För runt hälften av cheferna finns inte denna balans i nuläget.
En annan tydlig faktor som påverkar chefen är hur många anställda som hen har under sig. Ju fler anställda, desto svårare har chefen att göra ett fullgott jobb.
Tydligheten är också viktig, det är viktigt att veta vad man som chef skall göra, när det är tillräckligt bra, hur man kan prioritera när det blir för mycket och kunna känna att man lyckats i arbetet.

Ökat intresse

- När jag har varit ute i ledningsgrupper och berättat om min forskning märker jag att många känner igen sig, men att det ibland kan vara svårt att ta till sig resultaten av undersökningarna på grund av deras pressade situation. Det finns ett stort engagemang bland cheferna och de har också idéer på vad man kan göra för att förbättra sina förutsättningar. En del saker kan enskilda chefer göra, men mycket av problematiken om hur man organiserar verksamheten finns högre upp i hierarkierna. Det är ytterst kommunledningarnas och politikers ansvar och jag har märkt ett ökat intresse även bland dem för att diskutera frågor om hur arbetet skall organiseras.

Sociologins historia och framtid

Ett 30-tal personer hade samlats för att diskutera sociologins historia, dess kunskapsutveckling och inflytande i samhället under 50 år. Bland deltagarna fanns ett tiotal emetitus och emerita för flera svenska och utländska universitet.

Seminariet var en fortsättning på de diskussioner som initierades i samband med att boken Sociology in Sweden: A history, av Anna Larsson och Sanja Magdalenić kom ut i höstas.

Have a look at Göteborg

Bertil Rolandsson

Bertil Rolandsson har fått pris för en vetenskaplig artikel.

Årets HR-bok

Boken "Konflikter i arbetslivet, förstå, hantera förebygga", årets HR-bok

Bok för att arbeta med konflikter

- Det är kul när den här typen av arbete uppmärksammas och utmärkelsen blir ett kvitto på att kunskapen är användbar, säger Thomas Jordan universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.

Priset delas ut av Svenska HR-föreningen i samarbete med tidningen Personal och Ledarskap. I motiveringen står det bland annat: Författaren hjälper oss på ett enastående sätt att skapa en god organisatorisk och social arbetsmiljö – systematiskt och logiskt. Läsaren får redskap för att se, förstå och hantera konflikter. Boken tar oss igenom utmaningarna med konstruktiv konflikthantering och vikten av professionalitet.

Boken ”Konflikter i arbetslivet– förstå, hantera, förebygga” kom ut för drygt ett år sedan tillsammans med en annan bok i samma ämne, men som har en annan målgrupp, exempelvis personer som professionellt arbetar med konflikthantering.
Läs en artikel som fanns på hemsidan i samband med att böckerna kom ut. Klicka här.

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?