Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hållbarhet, förändringsprocesser och lera

- Först skall jag lära känna dem som arbetar på institutionen och själva verksamheten, sedan har jag idéer för hur jag vill vidareutveckla ämnet, säger Lotta Dellve nybliven professor i Arbetsvetenskap på institutionen.
Hon kommer närmast från KTH och Högskolan i Borås, där hon har haft professurer på bägge ställena.

Att förändra en verksamhet har hon gedigna kunskaper om, mycket av Lottas forskning de senaste åren har handlat om att studera hållbarhet under förändringsprocesser, främst i vården. Hon har själv en bakgrund inom vården och hennes avhandling handlade om arbetsförhållandena för vård- och omsorgspersonal.
- Men jag har arbetat inom många områden och tillsammans med flera olika organisationer, såväl inom privat som offentlig sektor.
Mycket har handlat om hållbart arbetsliv och Lotta Dellve tar ett exempel. Hon och hennes medarbetare utvecklade metoder för ett hållbart arbetsliv inom vården som företrädare för det privata näringslivet fick upp ögonen för. Det slutade med en fråga om man skulle kunna använda liknande metoder inom det privata. Det blev ett projekt som resulterade i att metoderna anpassades till delvis nya förutsättningar.
- Jag tror mycket på att föra ut forskningskunskap till både studenterna på universiteten och ut till praktikerna. Det gäller att göra resultat och teorier tillgängliga, se till att de är evidensbaserade. På så sätt kommer forskningen till nytta ute i arbetslivet.
En förutsättning för att enkelt få ut kunskap är att ha kontakter utanför akademin och Lotta har sedan länge väl utvecklade kontakter med både regionen, Göteborgs stad och delar av näringslivet.

Bygga teori

För Lotta Dellves del blev det en ganska naturlig sak att söka professuren just nu, flera stora projekt håller på att avslutas vilket innebär att hon har möjlighet att börja bygga upp något nytt när hon kommer till institutionen. Det finns inga konkreta åtgärder hon vill sjösätta med en gång, men några tydliga inriktningar har hon.
- För det första vill jag utveckla den teoretiska höjden inom ämnet arbetsvetenskap. Det är en given uppgift för oss forskare att vidareutveckla teorier när vi har sammanhängande empiriska resultat. Sedan måste vi få in dessa teorier i, framförallt arbetsvetar - och personalvetarprogrammen, och på den avancerade nivån.
Det andra stora utvecklingsområdet som hon vill driva är att göra forskningen användbar för praktiker.

Förändringsprocesser

Genom sin forskning om ett hållbart arbetsliv, och med en inriktning under de senaste åren mot att studera förändringsprocesser, har hon fått en unik inblick i hur organisationer agerar när de skall genomföra olika typer av förändringar. Hon har identifierat både framgångsfaktorer och orsaker till att förändringsprocesserna misslyckats. I några av projekten har Lotta och hennes forskarkollegor studerat 22 enheter på fem sjukhus och hon nämnder några intressanta fynd.
- För det första tar förändringar lång tid innan de har ”satt sig”. Initiativ till förändring har betydelse liksom strategier för hur dessa påverkar engagemang och resultat. Störst chans att lyckas är när den strategiska nivån och den lägsta nivån, enhetschefer och medarbetare, har samma intressen och prioriteringar i utvecklingsarbetet samt förståelse för vilka konsekvenserna kan bli i arbetet.
Förändringar innebär ofta att inflytandet över arbetet ändras, vissa grupper gynnas medan andra missgynnas. Detta kan också ändras över tid på grund av strukturella förhållanden.
- Vi såg exempelvis att inställningen till standardiseringsarbeten var mest negativ bland läkare, men att de genom detta fick mindre tidskonflikter och bättre arbetsförhållanden över tid medan undersköterskor påverkades på motsatt sätt.

Chefer viktiga

Chefers arbete på olika operativa nivåer är mycket viktigt för att en förändringsprocess både skall bli framgångsrik och hållbar.
- När en enhetschef ser fördelar med en förändring och bestämmer sig för att genomföra den, det är då något sker i praktiken. Det går inte att genomföra förändringar om man inte har cheferna med sig.
Just chefernas villkor och förutsättningar har Lotta Dellve också arbetat med. Hon var en i forskargruppen runt projektet Chefios som drevs av hennes föregångare Annika Härenstam.

Konstsmed

Lotta tillträder tjänsten den 15 augusti och på ett sätt kommer hon tillbaka till sina rötter. I kvarteret där institutionen ligger hade hennes gammelmorfar en smedja.
- Han kom till Sverige i samband med världsutställningen i Prag 1892 och slog sig ner i Haga. Han var konstsmed och har bl a gjort grindar till Carlanderska sjukhuset och Valand.
Och generna finns kvar. För att koppla av ägnar hon och hennes man sig åt att renovera hus och trädgårdar och finns det lera i närheten kan det hända att det blir en skulptur eller en drejad vas.
- Har man ett sådant här jobb är det skönt att ibland få arbeta med händerna, avslutar Lotta Dellve.
 

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2016-06-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?