Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Jämställt, men orättvist

Nyhet: 2017-06-13

Visst, Sverige sticker ut i internationella jämförelser när man tittar på hur mycket föräldratid pappor tar ut när barnen är små. Men familjeomsorgen är så mycket mer och där finns fortfarande stora skillnader.
- Jag har intervjuat framförallt män med frågor om hur omsorgen ser ut för såväl småbarn som de gamla föräldrarna, säger Sofia Björk som lägger fram sin avhandling, ”Gender and Emotions in Family Care, Understanding masculinity and gender equality in Sweden”. Det är en helt annan bild som träder fram när fokus blir på omsorgen om de gamla.

Under många år har det funnits ett etablerat jämställdhetsideal, men tittar man under ytan finns mycket av de gamla mönstren kvar. Det handlar exempelvis om konkreta frågor som delad omsorg om barnen, men också om de förväntingar som finns på män och kvinnor inför deras agerande. Män kan lättare få känna stolthet över att vara jämställda, involverade fäder medan kvinnor antingen framstår som ”dåliga” mammor om de prioriterar arbetet eller som ojämställda kvinnor om de prioriterar barnen.
Men omsorgen handlar inte enbart om små barn. Omsorgen om de äldre föräldrarna uppfattas inte alls som en jämställdhetsfråga och därför utgör inte jämställdhetsidealen något stöd för förändrad arbetsfördelning mellan män och kvinnor.
- Jämställdhetsidealen bär alltså med sig motstridiga normer och ideal som gör dem svåra att efterleva, säger Sofia Björk. Eftersom idealet fokuserar på medelklasspappan och pappaledighet blir andra typer av omsorgsåtaganden och andra gruppers strävanden inte lika lätta att förstå som ”stolt” jämställdhet.

Arbetar deltid

I sin studie har hon sett att den traditionella synen på familjers jämställdhetsambitioner inte omfattas av att ta hand om föräldrarna när det blir gamla och behöver hjälp. Så när behoven av omsorg uppstår, och samhället inte kan ställa upp, blir det kvinnorna som får ta den rollen och lösa detta med att exempelvis gå ner till deltid. Samma sak gäller när barnen har vuxit ur småbarnsåldern, då är det oftast kvinnorna som går ner i arbetstid.

Känslor

Frågan om hur omsorgen organiseras i en familj är både komplicerad och känslomässigt laddad. Känslor som skuld och otillräcklighet är lätta att koppla till såväl föräldraskapet som relationen till föräldrarna.
- Men det finns en form av positiv laddning när män är hemma för att ta hand om de små barnen. Dels finns den en allmän uppmuntran och idealbild av progressiva män som kör barnvagnar på stan, men också att ta hand om de små barnen ger en positiv, framåtblickande känsla.
Känslorna inför att hjälpa sina gamla, ibland sjuka, föräldrar är inte alls lika positiva och samhället har inte uppmärksammat denna del av familjeomsorgen lika mycket. Andra skillnader är att det finns en rätt att arbeta deltid när barnen är små, men denna rätt finns inte för att ta hand om gamla, sjuka anhöriga.

Komplex bild

- Jag har velat ge en mer mångbottnad bild av hur den svenska familjeomsorgen ser ut. Visst finns det många män som tar ansvar för sina anhöriga, men fortfarande är det kvinnorna som får ta huvudansvaret både när det gäller att ta hand om barn och gamla. Och detta får konsekvenser, exempelvis genom att kvinnorna arbetar mer deltid vilket i sin tur innebär att de får både lägre lön och framtida pension.
En annan sak som är viktig att lägga till är att det är stora skillnader inom gruppen män. Andelen som har ut pappaledighet är större bland höginkomsttagare än bland låginkomsttagare.
Sofia Björk lägger fram sin avhandling, ”Gender and Emotions in Family Care, Understanding masculinity and gender equality in Sweden” fredagen den 16 juni.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2012-01-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?