Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Starta eller stoppa snurran

Välkomna till Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Vid institutionen bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom en rad områden. Här finns forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, välfärdsfrågor, sociala rörelser, hållbar utveckling, miljöpolitik, rättssociologi samt brottslighet och social kontroll. Utbildningar erbjuds inom en rad områden såsom sociologi, arbetsvetenskap, personalvetenskap, kriminologi och human resource management. Institutionen har också omfattande åtaganden på flera av Göteborgs universitets utbildningsprogram, inte minst inom lärarutbildningen. Samverkan och utvecklingsprojekt bedrivs både inom forskning och utbildning med partners inom det privata näringslivet och offentlig sektor.

Institutionens egna rockvideo

Presentation av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Modersmålsutbildningen: från en del i nationsbygget till studiehandledning för svenska språket

En gammal sanning: Skolan är en spegel av samhället. Detta bekräftas i Nuhi Bajqinca avhandling ”Mother Tongue Education – The Interest of a Nation”.
Synen på modersmålsundervisningen skiljer sig stort i de dokument som styrde utvecklingen i början av 60-talet från dem som finns idag. Dokumenten ger också en bild av språkets roll i nationsbyggandet.

När Nuhi flydde från Kosovo i början av 90-talet hade han redan arbetat som gymnasielärare några år. Väl i Sverige blev det att börja om från början med studierna. De slutade med att han blev gymnasielärare i engelska och samhällskunskap och arbetade på en högstadieskola, Erikslundskolan i Borås. Men han ville läsa vidare och satsa på en forskarutbildning. Han blev en så kallad CUL-doktorand. CUL står för ”Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning” och är en forskarutbildning som riktar sig mot lärare.

- Jag fick finansiering från Borås stad så att jag kunde söka en doktorandtjänst. Under de senaste åtta åren har jag jobbat halvtid som lärare i Borås parallellt med mina forskarstudier.
Nu är avhandlingen högtidligen spikad och han bläddrar i boken.

- Det är intressant att se hur synen på modersmålsutbildningen speglar utvecklingen i Sverige under de senaste 50 åren.

Det starka samhället

De första policydokumenten är från slutet av 50-talet när det svenska samhället präglas av efterkrigstidens rekordår, ett stabilt socialdemokratiskt maktinnehav och begreppet ”Det starka samhället”. Det var ett förhållandevis homogent samhälle och det svenska språket var ett verktyg i samhällsbygget.

- Empiriskt har min avhandling identifierat fyra diskursiva perioder och den första går från 1957 till 1965. Mot slutet av denna period ökade arbetskraftsinvandringen och antalet barn i den svenska skolan som hade ett annat modersmål är svenska.

Fram till slutet av 1980-talet präglades denna period av en grundsyn att alla medborgare skulle ger möjligheter till att utvecklas till fria, jämlika individer och att medborgare med ett annat modersmål var en tillgång för samhället.

- Det var också under den här perioden som andelen som deltog i skolans modersmålsundervisning var som störst, 68% av de berättigade deltog.

Skolvalet

Sedan följde en period av stora förändringar. Sverige gick in i en djup ekonomisk kris, skolan kommunaliserades och 1991 tog Bildtregeringen över makten. På skolans område infördes skolpeng, det fria skolvalet och möjlighet att starta friskolor.

- Men det etablerades också en ny syn på eleverna och den roll som modersmålsutbildningen skulle ha. Det blev en mer marknadsinriktad skola med elever och föräldrar som kunder. Dessutom betonades mer konservativa värden som en kristen etik och idéer som präglas av den västerländsk humanism, konstaterar Nuhi Bajqinca.

Åren går och synen på modersmålsutbildningen förändras. Från att modersmålet i sig är en tillgång för såväl samhället och individen till att bli ett verktyg för att lära sig det svenska språket som i sin tur skall underlätta integreringen i det svenska samhället.

Studiehandledning

- På ett sätt finns det likheter mellan dagens syn på svenskan och den som rådde för 50 år sedan. Svenskan skall vara ett verktyg för att bygga ett samhälle där olika grupper integreras. Modersmålsutbildningen har blivit mer av en studiehandledning för att underlätta för nyanlända att ta till sig svenskundervisningen.

Efter åtta intensiva år är nu Nuhi Bajqinca klar med doktorandstudierna och en ny karriär väntar runt hörnet.
Högskolan i Borås.

- I februari börjar jag arbeta på Högskolan i Borås, på lärarutbildningen.

Så på ett sätt har Borås stad fått valuta för de pengar de satsade genom att finansiera Nuhi Bajqincas doktorandstudier.

Nuhi Bajqinca kommer att försvara sin avhandling, Mother Tongue Education - The Interest of a Nation. A policy study in Sweden 1957-2017, den 8:e februari kl 13:15 I Sappören, Sprängkullsgatan 25.

 

 

Konflikt, konsensus och kaos i centrum

”Tillsammans och i samförstånd? – I nöd och brott.” Så är titeln på Sara Uhnoos docentföreläsning.
- Jag har som sociolog alltid varit intresserad av begreppen konflikt och konsensus. Genomgående har jag fascinerats av hur konsensus kan finnas i det socialt oordnade och kaotiska. Jag är också intresserad av hur konflikter inryms i sammanhang som först tycks präglade av enighet och samverkan.

I sin föreläsning kommer hon att ta upp exempel som speglar hennes forskning. I den första delen undersöker hon hur ungdomar gemensamt resonerar om typiska ungdomsbrott och hur de gör när de begår brott tillsammans:
- Jag har på olika sätt undersökt hur ungdomar i samtal enas om regler för olika typer av brott. Det utgör en form av moraliska överläggningar, ett moralarbete. Jag har också varit intresserad av att förstå hur ungdomar faktiskt gör när de tillsammans begår brott, exempelvis anlagda bränder. Det som man med juridiska termer kallar ”tillsammans och i samförstånd”.

Konsensus och konflikt

Den andra delen av föreläsningen har en annan kontext och handlar om nödsituationer och även här väver Sara Uhnoo in begreppen konsensus och konflikt.
- Jag har tillsammans med kollegor studerat hur räddningstjänst och frivilliga samverkade vid den stora skogsbranden i Västmanland för några år sedan och hur polisen och Missing People resonerar om hur de kan samverka vid stora sökinsatser efter försvunna personer.
Här finns det någon form av konsensus om att polisen, räddningstjänsten och frivilliga skall samverka men det är inte helt konfliktfritt, det sker inte helt och hållet tillsammans och i samförstånd. Vid den stora skogsbranden fanns farhågor hos räddningstjänsten om att de frivilliga riskerade att skada sig och det är inte helt oproblematiskt för polisen att hundratals frivilliga dyker upp i samband med ett försvinnande.
- Det har förekommit att förövaren har deltagit i det frivilliga sökarbetet och på så sätt fått tillgång till känslig information.

Hänt mycket

Sara Uhnoo disputerade på sin avhandling 2011 med titeln ”Våldets regler” som byggde på intervjuer, sedan dess har det hänt mycket.
- Nästa steg blev att jag fokuserade på anlagda skolbränder och då bestod mitt material framför allt av rättsdokument. Under de senaste åren har jag även undersökt snatterier genom att följa konversationerna på sociala medier som Flashback. Det är intressant med begreppen konflikt och konsensus i detta sammanhang. Snatteri utgör ett exempel på ett tydligt normbrytande beteende, som skulle kunna tolkas som ”asocialt”, samtidigt skapas det genom social interaktion normer på nätet om när och hur man bör, och inte bör snatta, en slags konsensus om en ”tjuvheder”.
Sara Uhnoo kommer att hålla sin docentföreläsning fredagen den 7 december kl. 13.15 i Sappören, Sprängkullsgatan 25.

We like Social Sciences - Just like you do. Get to know our Faculty of Social Sciences

Meet people from our Faculty of Social Sciences and learn what they care about in the world and why they are here. The University of Gothenburg offers a number of Master's Programmes in Global Studies, Social Work, Human rights and Political Science and more: http://bit.ly/2p0zSG0

Nytt forskningsprojekt om barns upplevelser av mobilitet

I ett projekt undersöker Oksana S. Gréen barns upplevelser av att flytta till Sverige.

Lotta Dellve om FN:s globala mål

Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) har en julkalender med en lucka för varje av FN:s globala mål, bakom lucka 8 finns Lotta Dellve. Se mer på https://gmv.chalmers.gu.se/

Kontaktinformation

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Box 720, 405 30 Göteborg, Besöksadress Skanstorget 18

Karta till Skanstorget 18

Länk till kartan

Institutionens egna filmer

Då och då producerar vi små filmer för publicering på hemsidan. Nedan ligger de senast producerade. För att komma till Videogalleriet, klicka här.

Arbetsvetare - vägen mot ett nytt jobb med breda möjligheter

Sociologi - ämnet som ger dig nya perspektiv på samhället

Följ med en student - samhälls- och beteendevetenskap

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2015-12-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?