Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Starta eller stoppa snurran

Välkomna till Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Vid institutionen bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom en rad områden. Här finns forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, välfärdsfrågor, sociala rörelser, hållbar utveckling, miljöpolitik, rättssociologi samt brottslighet och social kontroll. Utbildningar erbjuds inom en rad områden såsom sociologi, arbetsvetenskap, personalvetenskap, kriminologi och human resource management. Institutionen har också omfattande åtaganden på flera av Göteborgs universitets utbildningsprogram, inte minst inom lärarutbildningen. Samverkan och utvecklingsprojekt bedrivs både inom forskning och utbildning med partners inom det privata näringslivet och offentlig sektor.

Detta är Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Institutionens eget rockband presenterar verksamheten

Rektor på besök

Som en del i rektorns "Eriksgata" besökte Eva Wiberg institutionen, i ett för dagen späckat program, sju institutioner på Samfak på en förmiddag.

Doktorand Caroline Hasselgren, informerade om sitt och professor Lotta Dellves projekt om samspelet mellan sociala och genetiska riskfaktorer  vid utveckling av demens.

Christel Backman och Mattias Wahlström infomerade om institutionens pedagogiska utvecklingsarbete. Åsa Wettergren och Håkan Thörn introducerade studenterna i en internationell doktorandkurs och Göran Sundqvist berättade om forskningsverksamheten. Värd för besöket var prefekt Jan Carle
 

URBSEC flyttar in

Forskning om urban trygghet och säkerhet växer. Sedan många år har URBSEC fokuserat på detta område och nu är det dags att ta ytterligare ett steg. Institutionen, Västra Götalandsregionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tecknat ett avtal om finansiering för tre år framåt.

Under våren har URBSEC (Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet) och Michael Landzelius flyttat till institutionen. Han var föreståndare för URBSEC 2011-2017 när verksamheten var en centrumbildning vid GU och Chalmers, och kommer att fortsätta driva verksamheten när den nu ombildas vid GU.
- Vi har ett brett kontaktnät inom forskarvärlden, men också inom Göteborgs stad och regionen. Ett exempel är nätverket ”Säkraplatser Väst” som startade i mars. Detta är en nationell satsning kring situationell brottsprevention som initierats av forskare vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och stöds av Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). URBSEC och institutionen är värdorganisation för det regionala nätverket.

Intressant forskningsnod

För institutionens del ser prefekt Jan Carle flera intressanta kopplingar.
- För det första tangerar URBSECs verksamhet flera av våra forskningsområden som exempelvis polisforskningen och konflikthantering. Sedan kan vi utveckla våra nätverk med hjälp av URBSECs kontakter med Göteborgs stad, regionen och olika statliga myndigheter.
Generellt kommer anslagen till forskning och säkerhet att öka menar Jan Carle och exempelvis har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) fått mer resurser.
- Då är det bra att vi har en forskningsnod med etablerade kontakter inom såväl forskarvärlden som det omgivande samhället.

Koordinera

URBSEC har som övergripande mål att engagera forskare i samverkan kring angelägna praktikanknutna frågor där forskning behövs för att öka samhällets förmåga att förebygga, motverka, reducera och bättre hantera konflikter, risker, hot, otrygghet, osäkerhet och kriser. URBSECs syfte är:

  • Att initiera, koordinera och utveckla integrerade former av fler- och tvärvetenskaplig forskning i samverkan mellan akademi, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle
  • Att utgöra en nod och mötesplats för olika slags samverkansaktiviteter: kunskapsspridning, utbildningsinsatser, utvecklings-, innovations-, och forskningsprojekt
  • Att skapa produktiv ömsesidighet i samverkan – från behovsidentifikation och problemformulering till projektgenomförande och nyttiggörande av forskningsrön.

Verklig och inbillad oro

Många upplever samtiden som otrygg på flera olika sätt och det finns många områden där frågor om trygghet och säkerhet blir aktuella. Förutom de vanliga områden, som exempelvis kriminalitet och risk för terrorattentat, finns en verklig eller inbillad oro för ekonomisk säkerhet, it-säkerhet, klimatet och oro för den personliga integriteten.
En av utmaningarna för URBSEC och de projekt som kommer att initierats är att både identifiera reella utmaningar och föreslå lösningar som motverkar särintressen och är demokratiskt förankrade.

Fyra områden prioriteras

Under de kommande åren kommer fyra områden att prioriteras: hur samhället skall styras för att öka säkerheten på olika områden, hur den digitala omvandlingen påverkar samhället, individer och näringslivet, hur vi bygger en säker och hållbar infrastruktur samt hur vi skapar en hållbar samhällsstruktur som både kan minimera riskerna och, när något har hänt, har en förmåga att snabbt återhämta sig.

Ann-Sofie Hermansson: Vi behöver ny forskning

Arbetslivets villkor måste tillbaka på den politiska agendan säger Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Ann-Sofie Hermansson, och för att klara nuvarande och framtida utmaningar krävs mer forskning.
- Något har gått snett när sjukskrivningstalen hela tiden ökar och jag vet inte vad det beror på.

Anna Peixoto, Fredika Lagergren, Tommy Isidorsson, Ann-Sofie
Hermansson och Lotta Dellve medverkade i arbetsvetarnas konferens.

Varje år träffas lärare, forskare och doktorander i arbetsvetenskap till en ämneskonferens och nu var det Göteborgs tur att vara värd. I år kom forskare från Västsverige, Dalarna, Skåne samt stockholmsregionen och förutom att diskutera hur ämnet skall utvecklas i samverkan med det omgivande samhället ägnades den andra dagen åt skrivprocessen, framförallt inriktad mot studenter och doktorander. Inbjudna till konferensen var Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Ann-Sofie Hermansson och Fredrika Lagergren, vicerektor vid GU för samverkansfrågor.

Från truck till kommun

Hermansson beskrev sin egen resa från truckförare på Volvo till att ha det högsta politiska ansvaret för landets andra stad. Resan gick via ett antal års studier på Sociologen vid Göteborgs universitet.
- Att gå från produktionen på Volvo till studier på universitetet var en kulturkrock av rang. Bara det att ägna flera timmar på ett seminarium för att diskutera vad ”arbete” är var en minst sagt underlig känsla.
Men studierna blev en viktig del i hennes utveckling och tillsammans med erfarenheterna från att ha arbetat ute i produktionen och det fackliga och politiska arbetet gjorde att hon till slut sa ja till att ta över ordförandeklubban för Socialdemokraterna i Göteborg.
- Nu är jag den högste arbetsgivarrepresentanten i Göteborg med 55 000 anställda och vi gör många fantastiska saker här i stan. Men jag oroas mycket av den utslagning från arbetslivet som sker framförallt inom kvinnodominerade yrken. Arbetet är en viktig del av självbilden och därför måste vi lyfta upp arbetslivsfrågorna högst upp på den politiska dagordningen.

För små marginaler

Allt förändras och utvecklas, såväl inom privat- som arbetslivet, men Ann-Sofie Hermansson betonar att det också måste finnas öar av trygghet mitt i förändringen.
- Nu har vi organiserat arbetet så att det inte finns några marginaler. I exempelvis hemtjänsten är arbetet hårt styrt och varje hembesök och varje arbetsuppgift har fått en viss tid som den skall ta. Skulle någon äldre behöva lite extra hjälp och omtanke påverkar det hela arbetsschemat. För att kunna komma ikapp måste personalen arbeta hårdare. Det går en eller annan gång, men det är inte hållbart i längden.
Ann-Sofie Hermansson har funderat mycket kring orsakerna till de arbetsrelaterade sjukskrivningarna och kommit fram till att det oftast handlar om otillräcklighet. Viljan och ambitionen är större än de resurser som finns tillgängliga.
- Här behöver vi mer forskning. Vi måste veta vad orsakerna till problemen är och förslag på förändringar. Detta är avgörande för arbetslivet, jämställdhetsarbetet och faktiskt hela den demokratiska utvecklingen.

Samverkan aktuellt

Fredrika Lagergren är förhållandevis nyutnämnd vicerektor med ansvar för samverkansfrågor. Dessa har haft ett skiftande inflytande på universitetsvärlden och nu har de återigen blivit aktuella. Själva begreppet och hur man skall mäta samverkan har diskuterats flitigt under senare år och nu har frågeställningarna hamnat ner på fakultets- och institutionsnivå.
- Jag samtalar med många olika aktörer, framförallt inom vårt universitet, för att skapa mig en bild av samverkansområdet och denna typ av sammankomster är mycket viktiga.
Diskussionerna bland arbetsvetarna kretsade mycket kring relationerna mellan akademin och det omgivande samhället och att det inte enbart skall vara en ensidig kommunikation, från universitetet ut till samhället. Begreppet ”ömsesidighet” var ett begrepp som användes, samtidigt som det betonades att akademins roll är att kritiskt granska förhållanden och skeenden.

Måste löna sig

En viktig aspekt för att utveckla samverkansområdet är hur meriteringssystemet skall se ut. På ett eller annat sätt måste det löna sig för den enskilde forskaren eller för institutionen att satsa på samverkan. Just nu pågår det ett arbete som skall utmynna i att samverkansarbetet skall påverka medelstilldelningen till institutionerna. Det förekommer även ett arbete är samverkansarbete skall bli meriterande vill tjänstetillsättningar.

 

 

Stellan Vinthagen, ny professor

Stellan Vinthagen är nu professor både vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och vid University of Massachusetts Amherst

Have a look at Göteborg

Möt våra forskare

Institutionens forskare deltar regelbundet i seminarier, debatter och andra aktiviteter utanför universitetet. Nedan finns information om de närmaste aktiviteterna:


MENSKUPPEN

”Bråkiga menskoppar” – en föreläsning om hur menskoppar bråkar med menstruella normativiteter.
Datum: 28 maj
Tid: kl 16.00 - 20.00
Plats: Pedagogiska institutionen (A-huset, Kjell Härnqvistsalen), hållplats: Grönsakstorget
I samverkan med: GU:s klimatfond, GADIP och MENSEN.

Beskrivning: På internationella mensdagen genomför GU-studenter i samverkan med GU:s klimatfond, GADIP och MENSEN ett event som syftar till att uppmärksamma fördelarna med återanvändningsbara mensskydd ur ett ekonomiskt-, klimatmässigt- och hälsoperspektiv och samtidigt föra en dialog om mens i allmänhet. Under tillställningen kommer 300 menskoppar dels ut till studenter, menssociologen Josefin Persdotter håller en föreläsning om hur menskoppar bråkar med menstruella normativiteter och Mensaktivister från GADIP visar oss hur en kan sy egna återanvändningsbara bindor av återanvänt tyg och berättar om hur de jobbat med workshopen i Uganda.


Välkommen på after work med forskare!

Putins Ryssland
Vladimir Putin blev nyligen omvald med förkrossande majoritet och under fotbolls-VM i sommar förväntas Ryssland visa upp sig inför omvärlden. Vad är det som bubblar under ytan i dagens Ryssland? Hur ser stödet för dagens regim ut och vilka är Rysslands utmaningar; ekonomiskt, politiskt och socialt?

Är Ryssland ett hot eller bottnar den breda kritiken mot landet i okunskap och fördomar?

Medverkande:
Per Månson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och expert på Rysslands historiska och samtida utveckling

Kalle Kniivilä, journalist, författare, tidigare utlandsredaktör och Moskvakorrespondent som skrivit fyra böcker om Ryssland

Datum: 28 maj
Tid: kl 17.30 - 19.00
Plats: Pustervik
Ett samarrangemang mellan Pustervik, Folkuniversitetet i Göteborg och Samhällsvetenskapliga fakulteten


Från revolutionens rytmer till popkulturens död

På 1960-talet skapades genom artister som Bob Dylan och Nina Simone ett spänningsfyllt förhållande mellan politik och populärmusik. Är detta arv fortfarande levande i dagens popkultur? Samtalet tar utgångspunkt i de nyutkomna böckerna 1968: Revolutionens rytmer – en berättelse om hur musik och uppror skakade världen av Håkan Thörn och Popkulturens död av Martin Aagård och Natalia Kazmierska.

Medverkande:
Martin Aagård, journalist och författare,
Natalia Kazmierska, journalist och författare
Håkan Thörn, professor i sociologi, Göteborgs universitet

Lokal: ABF-huset Stockholm, Palmesalen, plan 1.

Mer information: http://abfstockholm.se/event/2018/05/fran-revolutionens-rytmer-till-popkulturens-dod/

De fem bästa ställena i Göteborg

Kontaktinformation

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Box 720
405 30 Göteborg

Besöksadress:
Skanstorget 18 (Klicka för karta)

Telefon:
031-786 0000
Fax:
031-786 4764

Ove Jobring i pension

Ove Jobring avtackades av prefekten vid en informell tillställning den 24 april.

Sök planeringsbidrag

Sök bidrag hos CGHRM.

Drama Boreale 2018

Nordisk dramakonferens 6-10 augusti 2018

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2015-12-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?