Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Starta eller stoppa snurran

Välkomna till Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Vid institutionen bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom en rad områden. Här finns forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, välfärdsfrågor, sociala rörelser, hållbar utveckling, miljöpolitik, rättssociologi samt brottslighet och social kontroll. Utbildningar erbjuds inom en rad områden såsom sociologi, arbetsvetenskap, personalvetenskap, kriminologi och human resource management. Institutionen har också omfattande åtaganden på flera av Göteborgs universitets utbildningsprogram, inte minst inom lärarutbildningen. Samverkan och utvecklingsprojekt bedrivs både inom forskning och utbildning med partners inom det privata näringslivet och offentlig sektor.

Med hedern i fokus

Ett mord i Sverige som har sina rötter i en kultur där hedern är central är den yttersta konsekvensen av när två olika kulturella synsätt krockar. I dagligt tal brukar de kallas för hedersrelaterade mord och det är detta som Johan Rosquist har studerat i sin avhandling ”Moral i rätten”
- Jag har varit intresserad av hur det svenska rättssystemet har hanterat fall där de åtalade hänvisar till familjens eller klanens heder. Om en kvinnas beteende uppfattas som skamligt måste man i värsta fall mörda och skymfa henne för att hedern skall återupprättas.

Efter sex år är den klar, avhandlingen med titeln ”Moral i rätten – utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997 – 2027”. Den handlar inte om juridik utan snarade om hur rättssystemet, från lagstiftaren till domstolarna har hanterat frågan. Johan har också suttit med på sammanlagt fem domstolsförhandlingar som på ett eller annat sätt var relaterat till heder. Det akademiska fackområdet är rättssociologi.

- Jag intresserar mig i allmänhet för hur myndigheter hanterar sina uppgifter och vilka processer som pågår i utförandet av deras uppdrag. Myndighetsverksamheter styrs huvudsakligen av lagstiftning, men uttolkning och tillämpning i linje med lagen är en komplex process. Tidigare har jag tittat på hur fastighetsmäklarinspektionen arbetar och hur migrationsverk runt om i Europa hanterar arbetstillstånd.

Motivbeskrivningar

Men nu har fokus varit på den svenska rätten och det hedersrelaterade våldet. Han har gått igenom policydokument från riksdag och regering och som ligger till grund för lagstiftningen och studerat polisens förundersökningar och domskäl i domstolsprotokoll.

Johans främsta fokus har varit på hur domstolarna resonerat kring hur motivbeskrivningar framträder tillsammans med begrepp som heder och skam och vad som händer när dessa begrepp hamnar i en svensk kontext.

- I samband med det första mordet 1997 såg jag att rätten hade ett utifrånperspektiv. Man såg på problematiken som något främmande. Här har det skett en förändring när vi kommer fram till den senaste rättegången, 2017. Då hade hedersproblematiken införlivats i rättens resonemang. Hedersmotivet har med tiden blivit mer underförstått och självklart för domstolarna. Men det är viktigt att poängtera att det inte finns några skillnader över tid när det gäller påföljden, i stort sett alla har blivit dömda till livstids fängelse.

Stora skillnader

De totalt elva oerhört tragiska fall som analyserats i avhandlingen belyser också mer övergripande frågor om hur ett samhälle organiseras och vad som händer när två samhällsordningar skaver mot varandra. Och det behöver inte alltid vara kulturer från vitt skilda länder som gör att skillnaderna uppstår.

- Själv bor jag i Malmö och det räcker med att åka över till Köpenhamn för att se att det finns stora skillnader mellan det danska och det svenska sättet att göra alldagliga saker.
Ett lands lagstiftning bygger i grunden på de värderingar och praktiker som har vuxit fram och lagstiftningen blir en formalisering av vad som inte är tillåtet att göra. Lagarna blir ett skydd för de normer som vi vill att samhället skall vila på.

Strukturer

I länder med en svag statsmakt måste andra strukturer gå in för att stötta medborgarna, den mest naturliga aktören blir då familjen, eller klanen, och även här har normer växt fram för att behålla de stöttande strukturerna.

- Hedersproblematiken består av flera olika delar eller system: juridiska, sociala, politiska och ekonomiska,  och det är viktigt att kunna se helheten av detta utan att för den skull inte fördöma det våld, eller det förtryck som sker i hederns namn.

Fördjupa debatten

Johan hoppas och tror att avhandlingen kan vara till nytta på flera olika ställen, exempelvis inom socialtjänsten, för att fördjupa förståelsen för under vilka villkor många människor, särskilt kvinnor, lever i vårt land.

- Sedan hoppas jag att den också kan fördjupa den allmänna debatten.
- Nu är avhandlingsarbetet klart och du skall försvara den vid disputationen den 31 januari, vad händer sen?
- Jag hoppas kunna jobba vidare med ämnet, men då kanske studera hur socialtjänsten arbetar med hedersbegreppet, det är ju de som skall arbeta med det förebyggande arbetet. Under hela tiden har jag jobbat extra som taxichaufför nere i Malmö, det kanske jag också fortsätter med. Det brukar bli intressanta möten som ibland kan belysa det mer teoretiska arbete som jag ägnat mig åt se senaste sex åren.

Johan Rosquist kommer att försvara sin avhandling ”Moral i rätten – Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997 – 2017” fredagen den 31 januari kl 13:15 i sal Sappören.

 

Vill fånga olika former av integration, samspelet mellan olika domäner, mekanismer och processer

Vi måste bredda vårt tänkande om integrationen, säger Gabriella Elgenius som fått finansiering i tre år för projektet ”Rethinking integration”.
- Det finns så många viktiga aktörer och processer som inte är synliga. Vi vill förstå hur det formella och informella civilsamhället fungerar i integrationsprocesserna.

Gabriella Elgenius, Jenny Phillimore från Birmingham och Juta Kawalerowicz från Stockholms universitet har tidigare samarbetat och skall nu studera hur civilsamhället fungerar i utsatta områden i Göteborg och Stockholm.

Gabriella Elgenius och Jenny Phillimore har tidigare studerat olika aspekter av integration i Storbritannien och civilsamhällets roll. Jenny Phillimore har bland annat varit ledande i att utvecklat ett nytt begrepp – superdiversity - för att lättare förstå situationen i områden med många olika former av mångfald.

Superdiversity

Mångfald, eller diversity på engelska, brukar användas för att beskriva ett mångkulturellt samhälle, men enligt forskarna är det ett alldeles för övergripande begrepp för att förstå diversifiering och integration. Forskarna använder sig därför av konceptet ”superdiversity” som innebär att man måste ha ett lokalt perspektiv när man undersöker hur integrationsprocessen ser ut. Det kan vara ett bostadsområde som man studerar.

Projektet ”Rethinking Integration" en komparativ studie om det civila samhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige och skall alltså både kartlägga civilsamhället i utsatta områden, förstå hur olika integrationsprocesser ser ut och hur olika former eller domäner av integration påverkar varandra i ett lokalsamhälle.

Här kommer alltså ytterligare ett begrepp in i bilden, domäner. Exempel på sådana är: språkkunskaper, hälsa, politiskt deltagande, sysselsättning, anställningsbarhet och försörjning. Inom varje domän pågår olika typer av formella eller informella aktiviteter som underlättar invånarnas dagliga liv. Gabriella tar ett exempel.

- När föräldrar i ett mångkulturellt område upptäckte att barnen hade svårigheter att klara av sina läxor organiserade de sig, skapade nätverk och kontaktade andra personer och organisationer som kunde hjälpa till med läxläsning och såg till att eleverna hade någonstans att vara för att göra sina läxor. Till slut var hundratals barn involverade i verksamheten. Detta är ett exempel på hur det informella civilsamhället underlättar barnens integrationsprocess inom en specifik domän, anställningsbarhet, men som även är relevant för språkkunskaper.

Informella nätverk

Man talar ofta om att civilsamhället spelar en viktig roll i integrationsprocessen, och det gör det också, men oftast talar med då om  större etablerade organisationer som exempelvis trossamfund och ideella organisationer.

- I vår tidigare forskning har vi sett att det finns ett stort antal informella sammanslutningar och nätverk som är minst lika viktiga som det formella civilsamhället, konstaterar Gabriella Elgenius. Dessa besitter viktig kunskap om vad som behövs och hur det bäst tillhandhålles.

För att projektet skall få en bild av det informella såväl som det formella civilsamhället och de mekanismer som påverkar integrationsprocessen kommer forskarna att i detalj studera de olika områdena.

- Vi har tidigare använt oss av en teknik som kallas ”micro-mapping” vilket innebär att vi bokstavligen går gata upp och gata ner och kartlägger formella och informella initiativ som är aktiva. I detta projektet gör vi detta med fokus på representanter som på något sätt är aktiva i civilsamhället men även på dem som använder deras tjänster eller hjälp. I detta projektet är fokus på integration större än i tidigare projekt och vi försöker förstå hur betydelsefulla olika domäner är och hur dessa samverkar.

I projektet "Rethinking Integration" är fokus alltså på både grupper som ger stöd och de som får stöd. Forskarna är intresserade av att se vilka behov som finns och vilka resurser som tillhandhålles för att tillfredsställa dessa behov.

- I våra tidigare studier har ett helt nytt mönster blivit synligt med nätverk av formella och informella resurser. Det kan handla om enstaka individer med unik kompetens eller mer eller mindre löst sammanfogande nätverk.

I debatten framstår ofta dessa områden som resursfattiga, men Gabriella menar att vi behöver mer systematisk information för att förstå hur civilsamhället fungerar här. Utifrån tidigare projekt står det klart att det är mer som pågår än vad som först kan verkar vara fallet. Problemet kan ha varit att alla aktörer och nätverk, eller vad de åstadkommer, inte varit synliga eller att fokus varit ensidigt på formella organisationer.

Förutom kartläggningar i form av micro-mapping och intervjuer kommer projektet också använda olika typer av kvantitativa analyser av registerdata och "webscraping" som även dessa har ett lokalt perspektiv som kan sättas i sitt sammanhang med nationella jämförelser.
Projektet Rethinking Integration är ett treårigt projekt som finansieras av Vetenskapsrådet.

 

Snabbspåret för nyanlända lärare

Samah Ibrahim, Nour Shami och Maria Jansson berättar om Snabbspåret

Institutionens egna rockvideo

Presentation av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

We like Social Sciences - Just like you do. Get to know our Faculty of Social Sciences

Meet people from our Faculty of Social Sciences and learn what they care about in the world and why they are here. The University of Gothenburg offers a number of Master's Programmes in Global Studies, Social Work, Human rights and Political Science and more: http://bit.ly/2p0zSG0

Stefan Tengblad ny HR-professor

Stefan Tengblad är Sveriges första HR-professor. Läs vad Sveriges HR-förening skriver.

Kontaktinformation

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Box 720, 405 30 Göteborg, Besöksadress Skanstorget 18

Karta till Skanstorget 18

Länk till kartan

Studentexpedition

Studentexpedition

student@socav.gu.se
Besöks- och telefontid:
Måndag: 13.00 - 15.00, Onsdag-Torsdag: 9.00 - 12.00 (tisdag och fredag stängt)
Rum: G105
Telefon: 031-786 48 00

 

 

Institutionens egna filmer

Då och då producerar vi små filmer för publicering på hemsidan. Nedan ligger de senast producerade. För att komma till Videogalleriet, klicka här.

Arbetsvetare - vägen mot ett nytt jobb med breda möjligheter

Sociologi - ämnet som ger dig nya perspektiv på samhället

Följ med en student - samhälls- och beteendevetenskap

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2015-12-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?