Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Starta eller stoppa snurran

Välkomna till Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Vid institutionen bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom en rad områden. Här finns forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, välfärdsfrågor, sociala rörelser, hållbar utveckling, miljöpolitik, rättssociologi samt brottslighet och social kontroll. Utbildningar erbjuds inom en rad områden såsom sociologi, arbetsvetenskap, personalvetenskap, kriminologi och human resource management. Institutionen har också omfattande åtaganden på flera av Göteborgs universitets utbildningsprogram, inte minst inom lärarutbildningen. Samverkan och utvecklingsprojekt bedrivs både inom forskning och utbildning med partners inom det privata näringslivet och offentlig sektor.

Institutionens egna rockvideo

Presentation av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Barnen som kallas 1,5 genera-tionens invandrare. Hur upplever de migrationen och livet i Sverige?

I ett mobilt Europa kommer många tusen personer till Sverige från Polen och Rumänien och övriga EU för att arbeta. På senare år väljer flera EU-medborgare att förenas med familjen i Sverige och bosätta sig här under längre tid. Hur upplever barn och unga familjens migration? Hur bygger de relationer i det nya landet och över gränserna? Oksana Shmulyar Gréen är med i ett projekt som fått pengar från Forte för att studera barns och ungas relationsskapande efter återförening med invandrade föräldrar från Polen och Rumänien i Sverige.

I första hand kommer Oksana och hennes kollegor, Ingrid Höjer och Charlotte Melander från Socialt arbete, att intervjua barn som har sina rötter i Rumänien och Polen.

- Uppgifter om hur många personer som kommit till Sverige från EU:s nya medlemsländerna för att arbeta baseras oftast på folkbokföringen. Denna täcker inte de som arbetar här kortare än ett år. Flera undersökningar uppskattar att det kan röra sig om över 100 000 personer som bor i Sverige och jobbar inom byggbranschen, städ, restaurang och övriga delar av servicesektorn. Det är alltså inte tiggare från de nya EU medlemsländer utan personer som under kortare eller längre tid arbetar i landet och försörjer sina familjer i hemländerna.

I en inledande fas brukar barnen stanna kvar i sina hemländer och tas om hand av den andre föräldern eller övrig släkt. Efter ett tag väljer många vuxna att bosätta sig permanent i Sverige och då återförenas barnen med sina föräldrar.

- I forskningen brukar man kalla denna grupp 1,5 generationens invandrare, berättar Oksana. De är födda i exempelvis Rumänien, men flyttar till Sverige när de är barn eller unga vuxna.

Vet väldigt lite

Oksana Shmulyar Gréen har tidigare forskat på olika aspekter av europeisk migration och mobilitet och det nya projektet ser hon som en fortsättning och utifrån barnens perspektiv.

- Vi vet väldigt lite om hur dessa barn har det innan, under och efter migrationen till Sverige. Vi vill undersöka hur de bygger upp sina nya relationer med såväl sina föräldrar som andra personer i det svenska samhället, men även hur de upprätthåller kontakt med betydelsefulla personer i deras hemländer eller andra länder där övriga släkten bor.

Ambitionen är att intervjua 25 barn och ungdomar som kom till Sverige när de var mellan 10 och 18 år vid två tillfällen. De skall ha bott i Sverige i minst ett år och frågeställningarna berör frågor som:

  • Vilka nätverk har barnen med sig från hemlandet och hur förändrar de sina nätverk efter de kommit till sitt nya hemland?
  • Hur utvecklas relationerna till föräldrarna och övriga familjen i Sverige och i hemländerna?
  • Hur och med vem skapa barnen ömsesidiga relationer med andra grupper i det svenska samhället, exempelvis i skolan, på fritidsgården, annan ungdomsverksamhet och sociala myndigheter?

- Det här projektet är unikt i Sverige, vad vi vet har ingen liknande kartläggning gjorts och det är viktigt att förstå hur villkoren för denna grupp ser ut, inte minst för att deras erfarenheter och upplevelser kan delas av en större grupp av 1,5 generationens migranter från alla världsdelar så väl från Europa som utanför, säger Oksana Shmulyar Gréen.

Treårigt projekt

Projektet ”Transnationella barndomar. Om barns och ungas relationskapande efter återförening med migrerande föräldrar från Polen och Rumänien” har en budget på drygt fyra miljoner och kommer att pågå till 2021.
 

Hon skall studera migranter, civilsamhället och arbetsmarknaden

Vad är det för mekanismer som gör att migranter kommer in på en arbetsmarknad? Ett internationellt forskningteam skall studera hur lokala initiativ från olika delar av civilsamhället påverkar migranters möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Man kommer att studera sammanlagt fyra områden i Göteborg och Birmingham och kartlägga likheter och skillnader.

Civilsamhället är ett samlingsbegrepp för alla de organisationer som inte är knutna till den traditionella offentliga sektorn, det kan exempelvis vara kyrkor, hjälporganisationer eller idrottsrörelsen. Men det finns även omfattande informella nätverk som också är en del av civilsamhället.

- Vi vet väldigt lite om framförallt de informella nätverken och vilka effekter de har för att underlätta för migranter att komma in på arbetsmarknaden, säger Gabriella Elgenius, projektledare och en av fyra forskare i projektet. Ofta är dessa informella nätverk mycket lokala och det är svåra att synliggöra.

Hon har tidigare studerat olika aspekter av migration och civilsamhälle när hon var i Oxford och hon är även en av initiativtagaren till universitetets nätverk, Mergu (Migration and Ethnicity Research Gothenburg University).

Jämföra Birmingham och Göteborg

Forskningsfinansiären Forte har beviljat medel för att göra kartläggningar av hur det formella och informella civilsamhället ser ut i två områden i Birmingham och Göteborg som präglas av mångfald.

- Vi har ganska bra koll på det traditionella, formella civilsamhället, men det saknas mycket kunskap om de informella strukturerna ute i områdena. Därför kommer vi att vara ute i områdena och bygga upp relationer med invånarna för att på så sätt få syn på de informella strukturerna. Vi tror att dessa kan vara intressanta för att underlätta för att migranterna kan komma in på arbetsmarknaden.

England och Sverige skiljer sig mycket åt när det gäller civilsamhällets roll och mycket har historiska orsaker. Sverige byggde upp den starka välfärdsstaten efter andra världskriget där olika institutioner och myndigheter ansvarade för välfärden. England har mer liberala traditioner och dessutom sina relationer till kolonierna. En effekt av detta blev att organisationer som inte var knutna till den offentliga sektorn fick en viktigare roll för samhällets välfärd.

- Det här projektet kommer att fylla flera kunskapsluckor i såväl Sverige och Storbritannien och kommer att vara till nytta i de bägge länderna, trots sina olikheter.

Projektet ”Civilsamhällets roll för arbetsmarknadsdeltagande i mångkulturella områden: En jämförande studie av Sverige och Storbritannien.” är ett samarbete mellan universiteten i Göteborg, Linköping och Birmingham och kommer att pågå till 2022.

Forskarteamet består av Gabriella Elgenius, Magda Borkowska, Juta Kawalerowics och Jenny Phillimore och bygger vidare på tidigare forskning om bland annat migration, mångfald, diaspora, integration och arbetsmarknadsmöjligheter. Forskningsupplägget består av flera olika metoder och man hämtar data från flera källor.

Gabriella Elgenius är docent i sociologi vid Göteborgs Universitet och Magda Borkowska är Senior Research Officer på ”the Understanding Society Project” vid Essex University. Juta Kawalerowicz innehar ett Marie Skłodowska-Curie Fellowship vid Institutet för Analytisk Sociologi vid Linköpings Universtitet och Jenny Phillimore är professor i migration och leder ”the Institute for Research into Superdiversity” vid Birminghams Universitet.
 

Möt våra forskare

Institutionens forskare deltar regelbundet i seminarier, debatter och andra aktiviteter utanför universitetet. Nedan finns information om de närmaste aktiviteterna:


Protest och proteståret 1968.

2018 är det 50 år sedan upprorsåret 1968. Vad kan vi lära av revolutionsandan idag? inbjudna är tidskrifter, forskare och författare som uppmärksammat fenomenet 1968 bl a Carl Wilén och Håkan Thörn.

Tid: 17 november 11-17
Plats: Kvinnofolkhögskolan, entré vid Matshuggstorget
Mer information: https://www.facebook.com/events/2220545611563219/


 

We like Social Sciences - Just like you do. Get to know our Faculty of Social Sciences

Meet people from our Faculty of Social Sciences and learn what they care about in the world and why they are here. The University of Gothenburg offers a number of Master's Programmes in Global Studies, Social Work, Human rights and Political Science and more: http://bit.ly/2p0zSG0

Prisad uppsats

Pauline Georgy fick pris för sin uppsats i arbetsvetenskap

Kontaktinformation

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Box 720, 405 30 Göteborg, Besöksadress Skanstorget 18

Karta till Skanstorget 18

Länk till kartan

Institutionens egna filmer

Då och då producerar vi små filmer för publicering på hemsidan. Nedan ligger de senast producerade. För att komma till Videogalleriet, klicka här.

Arbetsvetare - vägen mot ett nytt jobb med breda möjligheter

Sociologi - ämnet som ger dig nya perspektiv på samhället

Följ med en student - samhälls- och beteendevetenskap

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2015-12-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?