Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Starta eller stoppa snurran

Välkomna till Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Vid institutionen bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom en rad områden. Här finns forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, välfärdsfrågor, sociala rörelser, hållbar utveckling, miljöpolitik, rättssociologi samt brottslighet och social kontroll. Utbildningar erbjuds inom en rad områden såsom sociologi, arbetsvetenskap, personalvetenskap, kriminologi och human resource management. Institutionen har också omfattande åtaganden på flera av Göteborgs universitets utbildningsprogram, inte minst inom lärarutbildningen. Samverkan och utvecklingsprojekt bedrivs både inom forskning och utbildning med partners inom det privata näringslivet och offentlig sektor.

Institutionens egna rockvideo

Presentation av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Konflikt, konsensus och kaos i centrum

”Tillsammans och i samförstånd? – I nöd och brott.” Så är titeln på Sara Uhnoos docentföreläsning.
- Jag har som sociolog alltid varit intresserad av begreppen konflikt och konsensus. Genomgående har jag fascinerats av hur konsensus kan finnas i det socialt oordnade och kaotiska. Jag är också intresserad av hur konflikter inryms i sammanhang som först tycks präglade av enighet och samverkan.

I sin föreläsning kommer hon att ta upp exempel som speglar hennes forskning. I den första delen undersöker hon hur ungdomar gemensamt resonerar om typiska ungdomsbrott och hur de gör när de begår brott tillsammans:
- Jag har på olika sätt undersökt hur ungdomar i samtal enas om regler för olika typer av brott. Det utgör en form av moraliska överläggningar, ett moralarbete. Jag har också varit intresserad av att förstå hur ungdomar faktiskt gör när de tillsammans begår brott, exempelvis anlagda bränder. Det som man med juridiska termer kallar ”tillsammans och i samförstånd”.

Konsensus och konflikt

Den andra delen av föreläsningen har en annan kontext och handlar om nödsituationer och även här väver Sara Uhnoo in begreppen konsensus och konflikt.
- Jag har tillsammans med kollegor studerat hur räddningstjänst och frivilliga samverkade vid den stora skogsbranden i Västmanland för några år sedan och hur polisen och Missing People resonerar om hur de kan samverka vid stora sökinsatser efter försvunna personer.
Här finns det någon form av konsensus om att polisen, räddningstjänsten och frivilliga skall samverka men det är inte helt konfliktfritt, det sker inte helt och hållet tillsammans och i samförstånd. Vid den stora skogsbranden fanns farhågor hos räddningstjänsten om att de frivilliga riskerade att skada sig och det är inte helt oproblematiskt för polisen att hundratals frivilliga dyker upp i samband med ett försvinnande.
- Det har förekommit att förövaren har deltagit i det frivilliga sökarbetet och på så sätt fått tillgång till känslig information.

Hänt mycket

Sara Uhnoo disputerade på sin avhandling 2011 med titeln ”Våldets regler” som byggde på intervjuer, sedan dess har det hänt mycket.
- Nästa steg blev att jag fokuserade på anlagda skolbränder och då bestod mitt material framför allt av rättsdokument. Under de senaste åren har jag även undersökt snatterier genom att följa konversationerna på sociala medier som Flashback. Det är intressant med begreppen konflikt och konsensus i detta sammanhang. Snatteri utgör ett exempel på ett tydligt normbrytande beteende, som skulle kunna tolkas som ”asocialt”, samtidigt skapas det genom social interaktion normer på nätet om när och hur man bör, och inte bör snatta, en slags konsensus om en ”tjuvheder”.
Sara Uhnoo kommer att hålla sin docentföreläsning fredagen den 7 december kl. 13.15 i Sappören, Sprängkullsgatan 25.

Med intresse för Japan, miljörörelsen och proteströrelser

Det började med en resa till Japan för att besöka släkten och slutade med en professur i sociologi. Så skulle man mycket kort sammanfatta Carl Cassegårds karriär, nyutnämnd professor i sociologi.
- I början var jag mest intresserad av det moderna Japans utveckling och då kom jag också in på proteströrelser av olika slag. Nu är mitt huvudfokus på hur miljörörelsen och andra sociala rörelser agerar inför nya utmaningar som klimatförändringarna och globaliseringen.
På institutionen finns sedan många år en miljö som studerar sociala rörelser av olika slag och därför blev det naturligt för honom att söka sig hit.

Men det började alltså med en resa till Japan för att hälsa på släkten och en omedelbar insikt om att han inte kunde språket.
- Så när jag kom tillbaka började jag studera japanska parallellt med mina studier i sociologi och historia.
Det slutade med ett stipendium från den japanska staten som innebar att han kunde bosätta sig i Kyoto och sätta igång med sina doktorandstudier. Efter fem år var avhandlingen klar och den handlade om hur moderniteten växte fram i Japan från mitten av 1800-talet fram till modern tid och hur detta avspeglades i litteraturen.

Litteratur och sociologi

Efter doktorshatten i Japan och ytterligare en disputation i Lund kom han till Humanisten vid Göteborgs universitet som forskarassistent och en forskning som kombinerade litteraturstudier i japanska och sociologi.
- Sedan tidigare var jag intresserad av kritisk teori och nu blev jag också intresserad av proteströrelser. I Japan har det funnits flera olika rörelser som på olika sätt varit kritiska mot det japanska samhället.
Han nämner miljörörelsen som bland annat genomförde stora protester i samband med Fukushima-katastrofen och en annan rörelse som protesterar mot villkoren på den japanska arbetsmarknaden. Föreställningen om livslånga anställningar där företagen tar hand om de anställda är till stora delar en myt.
- Det började med en rörelse där en alternativ bild av arbetslivet och synen på anställningar växte fram.
I början var det en ganska priviligierad grupp som engagerade sig och ville vara fria från långa anställningar och hellre ville ha lösare anknytningar till företagen genom exempelvis olika former av frilanseri. På senare år har det blivit uppenbart att många företag bara vill anställa efter tillfälliga behov och under kortare perioder. Ett av resultaten blev att en stor grupp människor aldrig skulle kunna komma in på arbetsmarknaden genom en tillsvidareanställning. Man brukar kalla dem prekariat och har blivit ett internationellt fenomen. I Japan har nu dessa gått samman i olika former av sociala rörelser.

Sociala rörelser

Vid institutionen finns sedan många år en forskning om sociala rörelser som bidrog till Carls beslut att söka sig hit. Så nu har hans kunskaper om det japanska samhället blivit en del av institutionens forskningsmiljö om sociala rörelser, samtidigt som hans egen forskning har breddats. Forskningens fokus är nu på hur miljörörelsen utvecklats och hur den hanterar den globala klimatkrisen.
På flera håll i debatten målas en mycket dyster bild upp av den globala utvecklingen i olika katastrofscenarier. Redan nu sker förändringar runt om på jorden som innebär olika typer av förluster, det kan vara glaciärer som krymper eller extremväder som orsakar bränder eller översvämningar.
- Miljörörelsen står inför stora utmaningar. Hur skall de agera för att engagera folk utan att de får klimatångest? Jag och Håkan Thörn, professor här på institutionen, håller på att skriva en artikel om detta, kanske blir det också en bok i framtiden.
Samtidigt finns också ett rättviseperspektiv på klimatkrisen; varför skall fattiga befolkningar, som oftast drabbas av klimatkatastrofer, betala för att stoppa en klimatförändring som till stor del har orsakats av den rika världens utsläpp?

Fler böcker

Ett angränsande område som också intresserar Carl Cassegård är hur vänstern hanterar de nya globala problemen. De klassiska förklaringsmodellerna räcker inte till när man lägger ett ekologiskt perspektiv på samhällsutvecklingen och här kommer hans intresse och kunskap i kritisk teori till användning.
- Även här har jag planer på att skriva en bok.
- Hur tror du att förutsättningarna för din forskning kommer att förändras i och med att du blivit professor.
- Jag vet inte, allt är ju så nytt. Hierarkier intresserar mig inte och jag hoppas att min nya titel inte hindrar mig i mitt möte med andra människor, tvärt om hoppas jag att kunna få mer tid till min forskning.

We like Social Sciences - Just like you do. Get to know our Faculty of Social Sciences

Meet people from our Faculty of Social Sciences and learn what they care about in the world and why they are here. The University of Gothenburg offers a number of Master's Programmes in Global Studies, Social Work, Human rights and Political Science and more: http://bit.ly/2p0zSG0

Nytt forskningsprojekt om barns upplevelser av mobilitet

I ett projekt undersöker Oksana S. Gréen barns upplevelser av att flytta till Sverige.

Lotta Dellve om FN:s globala mål

Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) har en julkalender med en lucka för varje av FN:s globala mål, bakom lucka 8 finns Lotta Dellve. Se mer på https://gmv.chalmers.gu.se/

Kontaktinformation

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Box 720, 405 30 Göteborg, Besöksadress Skanstorget 18

Karta till Skanstorget 18

Länk till kartan

Institutionens egna filmer

Då och då producerar vi små filmer för publicering på hemsidan. Nedan ligger de senast producerade. För att komma till Videogalleriet, klicka här.

Arbetsvetare - vägen mot ett nytt jobb med breda möjligheter

Sociologi - ämnet som ger dig nya perspektiv på samhället

Följ med en student - samhälls- och beteendevetenskap

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2015-12-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?