Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Starta eller stoppa snurran

Välkomna till Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Vid institutionen bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom en rad områden. Här finns forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, välfärdsfrågor, sociala rörelser, hållbar utveckling, miljöpolitik, rättssociologi samt brottslighet och social kontroll. Utbildningar erbjuds inom en rad områden såsom sociologi, arbetsvetenskap, personalvetenskap, kriminologi och human resource management. Institutionen har också omfattande åtaganden på flera av Göteborgs universitets utbildningsprogram, inte minst inom lärarutbildningen. Samverkan och utvecklingsprojekt bedrivs både inom forskning och utbildning med partners inom det privata näringslivet och offentlig sektor.

Skall studera den nya samtyckeslagen

Åsa Wettergren har tillsammans med Sara Uhnoo från institutionen och Moa Bladini från juridiska institutionen fått över 4,5 miljoner från Riksbankens jubileumsfond för ett treårsprojekt.
- Vi skall titta på den nya våldtäktslagen som kom 2017. Där är begreppet ”samtycke” centralt och vi är intresserade av att se hur åklagare, domare och försvarsadvokater tolkar, tillämpar och resonerar om den nya lagen.

Åsa Wettergren har under många år forskat på professionella emotioner och emotionshantering i domstolar.
- Man kan säga att jag tidigare forskat brett om hur känslor och känsloarbete har betydelse för det juridiska arbetet, medvetet eller omedvetet. Nu får vi möjlighet att fördjupa oss på ett specifikt brottsområde.

Våldtäkter är alltid förknippade med starka känslor och är svåra att hantera för rättsväsendet eftersom brottet anses vara svårbevisat då det ofta bara är förövaren och offret som kan berätta vad som hänt.

- I den tidigare lagstiftningen måste det ha förekommit någon form av våld för att man skall bedöma det som en våldtäkt och ofta måste målsägaren kunna uppvisa någon typ av skada för att kunna visa på att det förekommit våld. Med den nya lagen räcker det att den ena parten inte gett sitt samtycke till sex och det är här som det blir intressant.

Skall analysera tillämpningen

Åsa pekar på att det finns en föreställning om att den rationella människan agerar som ett autonomt subjekt utan sociala och emotionella band till andra, frikopplad från specifika kontexter och situationer. Detta autonoma subjekt ligger till grund för rättssystemets uppfattning om frivillighet, avsiktlighet, uppsåt, mm. Forskningsprojektet, Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya våldtäktslagstiftningen på juridiskt tänkande och praktik, kommer att förena den emotionssociologiska rättsforskningen med feministisk rättsforskning för att analysera tillämpningen av den nya lagstiftningen och dess olika praktiska effekter.

Gemensam kritik

Utgångspunkten är en gemensam kritik av det autonoma rationella subjektet.

Projektet kommer att följa 16 rättsfall och ”skugga” rättens aktörer under rättegångarna, dessutom kommer man att analysera domar och annat skriftligt material. Ambitionen är att synliggöra emotioners betydelse för det rättsliga professionella arbetet och vikten av att reflektera kring professionella emotioner och emotionshantering.

- Jag och mina kollegor har i tidigare forskning visat på hur tanke och känsla, med nödvändighet, samverkar för att domare och åklagare ska kunna göra ett bra jobb, men att man på olika sätt tystar ner känslornas roll för att det anses vara oprofessionellt att prata om känslor. Det är tystnaden som gör att vissa föreställningar och attityder hos domare, åklagare och försvarsadvokater omedvetet inverkar på deras beslut och bedömningar. Vi vill sätta fokus på hur den nya samtyckeslagen kan bidra till att medvetandegöra detta, samtidigt som det också finns en risk att lagen bara fogas in ett redan existerande juridiskt meningssystem.

 

Grattis till pengarna Doris!

Riksbankens jubileumsfond (RJ) har tilldelat över två miljoner till Doris Lydahl till en så kallad Flexit-tjänst. Hon kommer att dela sin tid mellan institutionen och Göteborgsregionens kommunalförbund i tre år.

Hon skall studera hur så kallad välfärdsteknik påverkar såväl brukare som de anställda.
Många anser att införandet av ny teknik kommer att lösa många av de problem som dagens, och framtidens välfärd, har. Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Dörrsensorer, video-kommunikationsteknik och robotkatter är exempel på välfärdsteknik. Men det finns också en oro inför den nya tekniken. Kommer tekniken att ersätta den mänskliga kontakten och kommer tekniken att övervaka de anställda och kanske på sikt kanske göra dem överflödiga?

Konsekvenser

Doris Lydahl skall studera vilka konsekvenser som den nya tekniken får och kommer att under de två första åren vara placerad på FoU i Väst på Göteborgsregionens kommunalförbund, men fortfarande ha en koppling kvar till universitetet. Under de sista året återkommer hon till institutionen för att avsluta projektet.
RJ har under många år stöttat ett nära samarbetet mellan universitet och samhälle genom att finansiera Flexit-tjänster.

Tre tjänster

Årets Flexit-forskare är, förutom Doris Lydahl, Anna Vogel, Stockholms universitet som i samarbete med Rädda Barnen skall leda projektet Rädda Barnen i en förändrad tid. Inramning och berättelser för organisationens nya identitet och Jenny Wiik, Göteborgs universitet som i samarbete med Lindholmen Science Park driver projektet Automatiseringen av journalistiken. Innovation, samarbete och knowledge management vid implementering av AI i nyhetsföretag

Utnyttjar gammal data för att förstå demens

Generna spelar en viktig roll för om man skall drabbas av demens. Men alla som bär på en genetisk riskfaktor kommer inte att drabbas av sjukdomen. Det betyder att det troligen finns yttre faktorer som kan skydda individer som till följd av sin genuppsättning löper större risk att insjukna. Caroline Hasselgren har i sin avhandling kunnat vissa att faktorer som hög socioekonomisk status och kontroll i arbetet kan reducera den genetiska risken.
- Vi kallar det för att buffra risken och detta tycks enbart gälla bland män.

Göteborgs universitet sitter på en unik samling data om levnadsvillkor och hälsotillstånd i befolkningen. De första kartläggningarna gjordes på 1960-talet och de pågår fortfarande. Detta innebär att forskarna kan se vad som händer över tid med hälsan hos befolkningen och försöka utreda olika typer av orsakssamband. I och med att personerna både fått svara på frågor om sin sociala situation, genomgå omfattande hälsoundersökningar och lämna blodprov får man en bra bild av hälsoläget.

Universitetet sitter på unika data

- Jag har framförallt tittat på data från personer födda 1930 och kunnat följa dem över tid. Det jag har studerat är uppkomsten av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar med särskilt fokus på de långsiktiga effekterna av klass- och könsbaserade ojämlikheter. jag har också intresserat mig för om ojämlikheten och dess relaterade mekanismer kan ’buffra’ den genetiska risk som finns förknippad med genvarianten APOE ε4, förklarar Caroline Hasselgren.

Hur kom du in på de här frågeställningarna?
- Jag läste masternivån i sociologi och blev sugen på att forska. Jag är intresserad av att studera olika komplexa frågor och kunna ge ett sociologiskt perspektiv. På universitetet finns en stor satsning på forskning om äldre, Age Cap, och där hade de en doktorandtjänst med inriktning mot demens. Jag tyckte att det mest spännande var att flera olika discipliner skulle studera demenssjukdomar. Inom de projekt jag skrivit min avhandling samarbetar forskare från psykiatri, neurokemi och sociologi.

Skillnad mellan män och kvinnor

Caroline kommer alltså in med sina sociologiska ögon på ett naturvetenskapligt område och demenssjukdomar är just ett sådant komplext område där sociologin kan komma med värdefulla bidrag. Genom att belysa hur sociala strukturer ger upphov till en ojämlik fördelning av risk på individnivå kan vi nå nya insikter och bättre förstå varför vissa personer drabbas av demens och andra inte. Nu är vi tillbaka till frågan varför den genetiska risken tycks kunna ’buffras’ bland män men inte bland kvinnor.

- Det är viktigt att påpeka att jag har funnit är att det finns en tydlig könsskillnad, men att vi ännu inte har kunnat kartlägga orsakerna. Generellt sett kan man dock säga att det historiskt sett har funnits stora skillnader mellan män och kvinnor i termer av tillgång till utbildning, kontroll/möjligheter till inflytande i arbetslivet såväl som förväntat omsorgsansvar. Det är därför inte otänkbart att denna ojämlikhet slår igenom även i relation till demens.

Ojämlikhet påverkar

Förmågan att buffra de genetiska riskerna är alltså beroende av vilka förutsättningar vi haft i livet. Vi vet ju sedan tidigare att ojämlikhet påverkar människor i mycket hög utsträckning och genom att synliggöra hur samhälleliga strukturer villkorar individens livschanser kan sociologin bidra med en viktig pusselbit även till den medicinska forskningen.

Caroline Hasselgren försvarar sin avhandling, ”Inequity in Mind. On the Social and Genetic Risk Factors of Dementia and their Interactions” fredagen den 11/10 kl 13:15 i hörsalen Dragonen, Sprängkullsgatan 19.

 

Snabbspåret för nyanlända lärare

Samah Ibrahim, Nour Shami och Maria Jansson berättar om Snabbspåret

Institutionens egna rockvideo

Presentation av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

We like Social Sciences - Just like you do. Get to know our Faculty of Social Sciences

Meet people from our Faculty of Social Sciences and learn what they care about in the world and why they are here. The University of Gothenburg offers a number of Master's Programmes in Global Studies, Social Work, Human rights and Political Science and more: http://bit.ly/2p0zSG0

Act! Sustainable

A sustainability week for students and staff at the University of Gothenburg and Chalmers University of Technology.

4 -9 November 2019

Program and registration here.

Stefan Tengblad ny professor

Sveriges första professor i Human Resource Management

Graeme Martin gästprofessor

Graeme Martin blir gästprofessor inom Centrum för global HRM

Kontaktinformation

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Box 720, 405 30 Göteborg, Besöksadress Skanstorget 18

Karta till Skanstorget 18

Länk till kartan

Studentexpedition

Studentexpedition

student@socav.gu.se
Besöks- och telefontid:
Måndag: 13.00 - 15.00, Onsdag-Torsdag: 9.00 - 12.00 (tisdag och fredag stängt)
Rum: G105
Telefon: 031-786 48 00

 

 

Institutionens egna filmer

Då och då producerar vi små filmer för publicering på hemsidan. Nedan ligger de senast producerade. För att komma till Videogalleriet, klicka här.

Arbetsvetare - vägen mot ett nytt jobb med breda möjligheter

Sociologi - ämnet som ger dig nya perspektiv på samhället

Följ med en student - samhälls- och beteendevetenskap

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2015-12-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?