Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se
Starta eller stoppa snurran

Välkomna till Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Vid institutionen bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom en rad områden. Här finns forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, välfärdsfrågor, sociala rörelser, hållbar utveckling, miljöpolitik, rättssociologi samt brottslighet och social kontroll. Utbildningar erbjuds inom en rad områden såsom sociologi, arbetsvetenskap, personalvetenskap, kriminologi och human resource management. Institutionen har också omfattande åtaganden på flera av Göteborgs universitets utbildningsprogram, inte minst inom lärarutbildningen. Samverkan och utvecklingsprojekt bedrivs både inom forskning och utbildning med partners inom det privata näringslivet och offentlig sektor.

INFÖR TERMINSSTART VÅRTERMINEN 2020

Terminsstart

Registreringen sker den 13-14 januari. 

Reservantagningen börjar efter registreringsperiodens slut.

Antagningsbrevet innehåller en länk till Canvas (Göteborgs universitets läroplattform) där du hittar schema och litteraturlistor m m.

Terminen startar den 20 januari. För ett mer exakt datum för start av din kurs eller program, sök upp din kurs via CANVAS:
https://gu.instructure.com/search/all_courses/ Då kommer du till canvas publika index. Sök fram din kurs med hjälp av din kurskod. Klicka på din kurs. Uppe i vänstra hörnet står det kursöversikt, klicka där för att ta del av mer information.

På Studentportalen får du tillgång till tjänster och information som rör din vardag som student vid Göteborgs universitet. Här finns också information till dig som ny student.
https://studentportal.gu.se/ny-student/

Studenter med funktionsnedsättning kan få särskilt pedagogiskt stöd. För mer information se länk, https://studentportal.gu.se/handledning-och-stod/funktionsnedsattning

Vill fånga olika former av integration, samspelet mellan olika domäner, mekanismer och processer

Vi måste bredda vårt tänkande om integrationen, säger Gabriella Elgenius som fått finansiering i tre år för projektet ”Rethinking integration”.
- Det finns så många viktiga aktörer och processer som inte är synliga. Vi vill förstå hur det formella och informella civilsamhället fungerar i integrationsprocesserna.

Gabriella Elgenius, Jenny Phillimore från Birmingham och Juta Kawalerowicz från Stockholms universitet har tidigare samarbetat och skall nu studera hur civilsamhället fungerar i utsatta områden i Göteborg och Stockholm.

Gabriella Elgenius och Jenny Phillimore har tidigare studerat olika aspekter av integration i Storbritannien och civilsamhällets roll. Jenny Phillimore har bland annat varit ledande i att utvecklat ett nytt begrepp – superdiversity - för att lättare förstå situationen i områden med många olika former av mångfald.

Superdiversity

Mångfald, eller diversity på engelska, brukar användas för att beskriva ett mångkulturellt samhälle, men enligt forskarna är det ett alldeles för övergripande begrepp för att förstå diversifiering och integration. Forskarna använder sig därför av konceptet ”superdiversity” som innebär att man måste ha ett lokalt perspektiv när man undersöker hur integrationsprocessen ser ut. Det kan vara ett bostadsområde som man studerar.

Projektet ”Rethinking Integration" en komparativ studie om det civila samhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige och skall alltså både kartlägga civilsamhället i utsatta områden, förstå hur olika integrationsprocesser ser ut och hur olika former eller domäner av integration påverkar varandra i ett lokalsamhälle.

Här kommer alltså ytterligare ett begrepp in i bilden, domäner. Exempel på sådana är: språkkunskaper, hälsa, politiskt deltagande, sysselsättning, anställningsbarhet och försörjning. Inom varje domän pågår olika typer av formella eller informella aktiviteter som underlättar invånarnas dagliga liv. Gabriella tar ett exempel.

- När föräldrar i ett mångkulturellt område upptäckte att barnen hade svårigheter att klara av sina läxor organiserade de sig, skapade nätverk och kontaktade andra personer och organisationer som kunde hjälpa till med läxläsning och såg till att eleverna hade någonstans att vara för att göra sina läxor. Till slut var hundratals barn involverade i verksamheten. Detta är ett exempel på hur det informella civilsamhället underlättar barnens integrationsprocess inom en specifik domän, anställningsbarhet, men som även är relevant för språkkunskaper.

Informella nätverk

Man talar ofta om att civilsamhället spelar en viktig roll i integrationsprocessen, och det gör det också, men oftast talar med då om  större etablerade organisationer som exempelvis trossamfund och ideella organisationer.

- I vår tidigare forskning har vi sett att det finns ett stort antal informella sammanslutningar och nätverk som är minst lika viktiga som det formella civilsamhället, konstaterar Gabriella Elgenius. Dessa besitter viktig kunskap om vad som behövs och hur det bäst tillhandhålles.

För att projektet skall få en bild av det informella såväl som det formella civilsamhället och de mekanismer som påverkar integrationsprocessen kommer forskarna att i detalj studera de olika områdena.

- Vi har tidigare använt oss av en teknik som kallas ”micro-mapping” vilket innebär att vi bokstavligen går gata upp och gata ner och kartlägger formella och informella initiativ som är aktiva. I detta projektet gör vi detta med fokus på representanter som på något sätt är aktiva i civilsamhället men även på dem som använder deras tjänster eller hjälp. I detta projektet är fokus på integration större än i tidigare projekt och vi försöker förstå hur betydelsefulla olika domäner är och hur dessa samverkar.

I projektet "Rethinking Integration" är fokus alltså på både grupper som ger stöd och de som får stöd. Forskarna är intresserade av att se vilka behov som finns och vilka resurser som tillhandhålles för att tillfredsställa dessa behov.

- I våra tidigare studier har ett helt nytt mönster blivit synligt med nätverk av formella och informella resurser. Det kan handla om enstaka individer med unik kompetens eller mer eller mindre löst sammanfogande nätverk.

I debatten framstår ofta dessa områden som resursfattiga, men Gabriella menar att vi behöver mer systematisk information för att förstå hur civilsamhället fungerar här. Utifrån tidigare projekt står det klart att det är mer som pågår än vad som först kan verkar vara fallet. Problemet kan ha varit att alla aktörer och nätverk, eller vad de åstadkommer, inte varit synliga eller att fokus varit ensidigt på formella organisationer.

Förutom kartläggningar i form av micro-mapping och intervjuer kommer projektet också använda olika typer av kvantitativa analyser av registerdata och "webscraping" som även dessa har ett lokalt perspektiv som kan sättas i sitt sammanhang med nationella jämförelser.
Projektet Rethinking Integration är ett treårigt projekt som finansieras av Vetenskapsrådet.

 

Jackpot hos Formas

Resultatet från den senaste utlysningen hos FORMAS blev mycket lyckat för institutionen. Sex ansökningar beviljades finansiering med en total summa av drygt 23 miljoner.

  • Mattias Wahlström: Det nödvändiga och det möjliga: Hur sociala rörelser formulerar, förmedlar och förhandlar visioner om en fossilfri och rättvis framtid
  • Micael Björk (mfl): Brott, fysisk miljö och hållbara städer: Fördjupade analyser av mikroplatsens betydelse för vissa kortbedrägerier
  • Kerstin Jacobsson och Ylva Wallinder (mfl): Urban Gardens as Meeting Places in Göteborg, Budapest and Bucharest: Building Collaborative Capacity for Sustainability in Different Socio-economic Contexts
  • Carl Cassegård, Åsa Wettergren och Karl Malmqvist: Att anpassa sig till klimatet: emotioner och narrativ i miljörörelsen
  • Göran Sundqvist och Linda Soneryd: Vad erbjuder vetenskapen och vad önskar politiken? Förväntningar på vetenskapen i det klimatpolitiska beslutsfattandet
  • Adel Daoud: Poverty traps in Africa

 

Mycket att lära av elitklubbar

Stefan Tengblad är landets första professor i Human Resource Management, HRM. Han delar sin tid mellan Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och Företagsekonomiska institutionen och är knuten till Centrum för global HRM.
- Jag har arbetet med dessa typer av frågor i nästan hela mitt yrkesverksamma liv och jag hoppas kunna vara med att bygga upp många intressanta nätverk.

Men först måste vi förklara var HRM är. Management, eller ledning på svenska, kan handla om många olika frågor exempelvis ekonomi, teknik, utveckling och verksamhetsutveckling.

- HRM fokuserar på ledning av mänskliga resurser och jag brukar dela upp detta i tre delar. Kärnan i HRM på ett företag eller organisation är den personalpolitik eller arbetsgivarstrategi man har. Den i sin tur påverkar nästa del, det praktiska personalarbetet, ofta utfört på en personalavdelning och den sista delen är det personalansvar som chefer har och som måste fungera i det dagliga arbetet. Det går att vidga modellen och inkludera även en fjärde del, medarbetarskap då en viktig del också är hur icke-chefer leder sig själva och andra.

Spännande samarbeten

Kunskaper om HRM kan användas inom flera områden och på institutionen finns flera som Stefan är intresserad av att samarbete med. I första hand med de som håller på arbetslivsforskning, men också områden som jämställdhetsfrågor, integration och olika typer av övervakning.

- Man kan sätta på sig HRM-glasögonen och studera hur organisationer och företag hanterar exempelvis integrations- eller jämlikhetsfrågorna.

Personalarbetet har genomgått stora förändringar, som allt annat, under de senaste åren, från att man bytt namn till HR (Human Resoruce) till att mycket av det dagliga HR-arbetet har flyttat ut till chefsledet. Detta har i sin tur inneburit att HR:s roll till stora delar har förändrats, nu är man mer en strategisk resurs som kan hjälpa den enskilde chefen.

- Det är hela tiden en balansgång mellan att centralisera HR-funktionen eller att ha HR-resurserna ute, så nära verksamheten som möjligt.

Startade nätverk

I sin avhandling studerade Stefan Tengblad hur chefsförsörjningen fungerade i olika företag och jobbade på Gothenburg Research Institute, ett forskningsinstitut på Göteborgs universitet, i många år. Därefter blev det några år i Borås och sedan ett decennium i Skövde. Gemensamt för arbetet på de tre platserna är att Stefan var med och byggde upp olika typer av nätverk mellan akademi och praktik.

- I Borås har jag medverkat i Centrum för arbetsliv och vetenskap och Skövde var jag med och startade ”Centrum för ledarskap och arbetsliv i Skaraborg” och detta fick i sin tur stå modell för Centrum för Global HRM (CGHRM) på universitet och som är den organisation som min professur är knuten till.

Ett exempel på vad denna typ av nätverk kan åstadkomma är hur den forskning om medarbetarskap som Stefan och hans kollegor gjort har påverkat Arbetsgivarverket som tagit fram en ny personalpolitik för den statliga sektorn där medarbetarskap vävts samman med den statliga värdegrunden och verksamheternas uppdrag.

- I samband med vår forskning om medarbetarskap hade vi träffar i ett av våra nätverk och i detta nätverk fanns representanter för privat och offentlig sektor samt organisationskonsulter och de var intresserade av vår forskning.

Tio år senare hade detta intresse omvandlats till en del av Arbetsgivarverkets riktlinjer som nu påverkar hela den statliga förvaltningen.

Studerat idrottsklubbar

Men det är inte bara företag och organisationer som intresserar Stefan Tengblad. Idrottsintresset i kombination med ett intresse för ledning av organisationer resulterade i ett forskningsprojekt som gick ut på hur åtta idrottsklubbar på elitnivå styrde sin verksamhet.

- Vi fann ett mycket intressant och lärorikt förhållningssätt. Efter varje match analyserades spelet och man identifierade svagheterna. På de efterföljande träningarna försökte man åtgärda svagheterna och sedan testade man det hela på nästa match. Sedan började man om igen. Nu har elitklubbar många hjälpmedel som kan analysera hur mycket spelarna springer och passar som ger ytterligare hjälp till att analysera spelet.

Man brukar kalla detta sätt att ständigt analysera, utvärdera och förändra verksamheten för ett agilt förhållningssätt och Stefan Tengblad anser att många företag och organisationer har mycket att lära från hur elitidrott ständigt strävar av att bli bättre.

Den svenska modellen

I sin nya roll som professor vid CGHRM hoppas han kunna utveckla forskningsområdet både nationellt och internationellt. Just nu studerar han den svenska modellen för arbetsorganisation, med mycket av delegerat ansvar, grupporganisation och utvecklingsarbete som drivs av medarbetares förbättringsidéer och ett coachande och demokratiskt ledarskap.

 

Snabbspåret för nyanlända lärare

Samah Ibrahim, Nour Shami och Maria Jansson berättar om Snabbspåret

Institutionens egna rockvideo

Presentation av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

We like Social Sciences - Just like you do. Get to know our Faculty of Social Sciences

Meet people from our Faculty of Social Sciences and learn what they care about in the world and why they are here. The University of Gothenburg offers a number of Master's Programmes in Global Studies, Social Work, Human rights and Political Science and more: http://bit.ly/2p0zSG0

Graeme Martin gästprofessor

Graeme Martin blir gästprofessor inom Centrum för global HRM

Kontaktinformation

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Box 720, 405 30 Göteborg, Besöksadress Skanstorget 18

Karta till Skanstorget 18

Länk till kartan

Studentexpedition

Studentexpedition

student@socav.gu.se
Besöks- och telefontid:
Måndag: 13.00 - 15.00, Onsdag-Torsdag: 9.00 - 12.00 (tisdag och fredag stängt)
Rum: G105
Telefon: 031-786 48 00

 

 

Institutionens egna filmer

Då och då producerar vi små filmer för publicering på hemsidan. Nedan ligger de senast producerade. För att komma till Videogalleriet, klicka här.

Arbetsvetare - vägen mot ett nytt jobb med breda möjligheter

Sociologi - ämnet som ger dig nya perspektiv på samhället

Följ med en student - samhälls- och beteendevetenskap

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2015-12-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?