Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hon skall studera migranter, civilsamhället och arbetsmarknaden

Vad är det för mekanismer som gör att migranter kommer in på en arbetsmarknad? Ett internationellt forskningteam skall studera hur lokala initiativ från olika delar av civilsamhället påverkar migranters möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Man kommer att studera sammanlagt fyra områden i Göteborg och Birmingham och kartlägga likheter och skillnader.

Civilsamhället är ett samlingsbegrepp för alla de organisationer som inte är knutna till den traditionella offentliga sektorn, det kan exempelvis vara kyrkor, hjälporganisationer eller idrottsrörelsen. Men det finns även omfattande informella nätverk som också är en del av civilsamhället.

- Vi vet väldigt lite om framförallt de informella nätverken och vilka effekter de har för att underlätta för migranter att komma in på arbetsmarknaden, säger Gabriella Elgenius, projektledare och en av fyra forskare i projektet. Ofta är dessa informella nätverk mycket lokala och det är svåra att synliggöra.

Hon har tidigare studerat olika aspekter av migration och civilsamhälle när hon var i Oxford och hon är även en av initiativtagaren till universitetets nätverk, Mergu (Migration and Ethnicity Research Gothenburg University).

Jämföra Birmingham och Göteborg

Forskningsfinansiären Forte har beviljat medel för att göra kartläggningar av hur det formella och informella civilsamhället ser ut i två områden i Birmingham och Göteborg som präglas av mångfald.

- Vi har ganska bra koll på det traditionella, formella civilsamhället, men det saknas mycket kunskap om de informella strukturerna ute i områdena. Därför kommer vi att vara ute i områdena och bygga upp relationer med invånarna för att på så sätt få syn på de informella strukturerna. Vi tror att dessa kan vara intressanta för att underlätta för att migranterna kan komma in på arbetsmarknaden.

England och Sverige skiljer sig mycket åt när det gäller civilsamhällets roll och mycket har historiska orsaker. Sverige byggde upp den starka välfärdsstaten efter andra världskriget där olika institutioner och myndigheter ansvarade för välfärden. England har mer liberala traditioner och dessutom sina relationer till kolonierna. En effekt av detta blev att organisationer som inte var knutna till den offentliga sektorn fick en viktigare roll för samhällets välfärd.

- Det här projektet kommer att fylla flera kunskapsluckor i såväl Sverige och Storbritannien och kommer att vara till nytta i de bägge länderna, trots sina olikheter.

Projektet ”Civilsamhällets roll för arbetsmarknadsdeltagande i mångkulturella områden: En jämförande studie av Sverige och Storbritannien.” är ett samarbete mellan universiteten i Göteborg, Linköping och Birmingham och kommer att pågå till 2022.

Forskarteamet består av Gabriella Elgenius, Magda Borkowska, Juta Kawalerowics och Jenny Phillimore och bygger vidare på tidigare forskning om bland annat migration, mångfald, diaspora, integration och arbetsmarknadsmöjligheter. Forskningsupplägget består av flera olika metoder och man hämtar data från flera källor.

Gabriella Elgenius är docent i sociologi vid Göteborgs Universitet och Magda Borkowska är Senior Research Officer på ”the Understanding Society Project” vid Essex University. Juta Kawalerowicz innehar ett Marie Skłodowska-Curie Fellowship vid Institutet för Analytisk Sociologi vid Linköpings Universtitet och Jenny Phillimore är professor i migration och leder ”the Institute for Research into Superdiversity” vid Birminghams Universitet.
 

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2018-10-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?