Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vad har kameran i kikaren?

- Jag har aldrig mött ett så stort intresse för ett forskningsprojekt som jag deltagit i, säger Cecilia Hansen Löfstrand. När Afa försäkring släppte sin pressrelease började telefonen ringa, framförallt var det personer från bevakningsbranschen som hörde av sig.
Hennes projekt skall studera vilka effekter kroppsburna kameror får för olika typer av bevakningspersonal.

Polisen har det och nu börjar också företag i bevakningsbranschen utrusta sina vakter med kameror som en del i den ordinarie utrustningen. De sitter på bröstet och spelar in allt som händer framför väktaren.
- Det har varit en del skandaler i media där väktare anklagats för övervåld eller diskriminering. Då har de kroppsburna kamerorna kommit som ett svar på detta. Filmerna kan i efterhand berätta vad som faktiskt hänt och det finns förhoppningar om att de ska kunna fungera som ett bevismaterial i en framtida rättegång.

Arbetsmiljön för ordningsvakten

Cecilia har fått pengar för att studera vilka effekter kamerorna får för arbetsmiljön för den enskilda ordningsvakten. Hon och kollegan Christel Backman kommer att genomföra ett 40-tal intervjuer på två företag som bevakar gallerior och järnvägsstationer eller ansvarar för biljettkontrollen i kollektivtrafiken.
Branschen ser generellt positivt på de bärbara kamerorna och förhoppningen är att de framförallt skall ha en lugnande effekt när både vakten och allmänheten är medvetna om att allt spelas in.
- Men de kan även ha en provocerade effekt, konstaterar Cecilia, det är bland annat detta som vi skall undersöka.
Det finns också en oro för att kamerorna skall inkräkta på väktarnas integritet och att arbetsledningens kontroll av de anställda ökar.

Referensgrupp

Projektet startar i april nästa år och bland det första man skall göra är att bilda en referensgrupp med representanter från både fack, arbetsgivare och tillsynsmyndigheter.
Kroppsburna kameror är en relativ ny företeelse och det finns inte speciellt mycket forskning om vilka effekter de får för olika yrkeskategorier.
- Det finns en de internationell forskning, framförallt i USA och Storbritannien, om effekterna inom polisen, men det finns ingen, varken svensk eller internationell forskning, om hur de påverkar bevakningsbranschen.
Dessutom finns det ingen lagstiftning som reglerar rörliga kameror, den som finns omfattar enbart fasta kameror och en del i forskningsprojektet är att kartlägga hur företagens egna riktlinjer ser ut.

Gemensamma riktlinjer

- En ambition med vårt projekt är att lägga grunden för gemensamma riktlinjer och då är referensgruppen viktig, dels vill vi kunna presentera projektet och få input från dem som arbetar vare dag med kamerorna, dels vill vi kunna presentera våra förslag när vi är färdiga, avslutar Cecilia Hansen Löfstrand.

Projektet ”Bärbara kroppskameror: implikationer för väktares och ordningsvakters arbetsmiljö” finansieras av Afa försäkring med 3,2 miljoner och kommer att pågå mellan 2019 – 2022. Projektledare Cecilia Hansen Löfstrand, projektmedarbetare Christel Backman.
 

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2018-06-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?