Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Modersmålsutbildningen: från en del i nationsbygget till studiehandledning för svenska språket

En gammal sanning: Skolan är en spegel av samhället. Detta bekräftas i Nuhi Bajqinca avhandling ”Mother Tongue Education – The Interest of a Nation”.
Synen på modersmålsundervisningen skiljer sig stort i de dokument som styrde utvecklingen i början av 60-talet från dem som finns idag. Dokumenten ger också en bild av språkets roll i nationsbyggandet.

När Nuhi flydde från Kosovo i början av 90-talet hade han redan arbetat som gymnasielärare några år. Väl i Sverige blev det att börja om från början med studierna. De slutade med att han blev gymnasielärare i engelska och samhällskunskap och arbetade på en högstadieskola, Erikslundskolan i Borås. Men han ville läsa vidare och satsa på en forskarutbildning. Han blev en så kallad CUL-doktorand. CUL står för ”Centrum för Utbildningsvetenskap och Lärarforskning” och är en forskarutbildning som riktar sig mot lärare.

- Jag fick finansiering från Borås stad så att jag kunde söka en doktorandtjänst. Under de senaste åtta åren har jag jobbat halvtid som lärare i Borås parallellt med mina forskarstudier.
Nu är avhandlingen högtidligen spikad och han bläddrar i boken.

- Det är intressant att se hur synen på modersmålsutbildningen speglar utvecklingen i Sverige under de senaste 50 åren.

Det starka samhället

De första policydokumenten är från slutet av 50-talet när det svenska samhället präglas av efterkrigstidens rekordår, ett stabilt socialdemokratiskt maktinnehav och begreppet ”Det starka samhället”. Det var ett förhållandevis homogent samhälle och det svenska språket var ett verktyg i samhällsbygget.

- Empiriskt har min avhandling identifierat fyra diskursiva perioder och den första går från 1957 till 1965. Mot slutet av denna period ökade arbetskraftsinvandringen och antalet barn i den svenska skolan som hade ett annat modersmål är svenska.

Fram till slutet av 1980-talet präglades denna period av en grundsyn att alla medborgare skulle ger möjligheter till att utvecklas till fria, jämlika individer och att medborgare med ett annat modersmål var en tillgång för samhället.

- Det var också under den här perioden som andelen som deltog i skolans modersmålsundervisning var som störst, 68% av de berättigade deltog.

Skolvalet

Sedan följde en period av stora förändringar. Sverige gick in i en djup ekonomisk kris, skolan kommunaliserades och 1991 tog Bildtregeringen över makten. På skolans område infördes skolpeng, det fria skolvalet och möjlighet att starta friskolor.

- Men det etablerades också en ny syn på eleverna och den roll som modersmålsutbildningen skulle ha. Det blev en mer marknadsinriktad skola med elever och föräldrar som kunder. Dessutom betonades mer konservativa värden som en kristen etik och idéer som präglas av den västerländsk humanism, konstaterar Nuhi Bajqinca.

Åren går och synen på modersmålsutbildningen förändras. Från att modersmålet i sig är en tillgång för såväl samhället och individen till att bli ett verktyg för att lära sig det svenska språket som i sin tur skall underlätta integreringen i det svenska samhället.

Studiehandledning

- På ett sätt finns det likheter mellan dagens syn på svenskan och den som rådde för 50 år sedan. Svenskan skall vara ett verktyg för att bygga ett samhälle där olika grupper integreras. Modersmålsutbildningen har blivit mer av en studiehandledning för att underlätta för nyanlända att ta till sig svenskundervisningen.

Efter åtta intensiva år är nu Nuhi Bajqinca klar med doktorandstudierna och en ny karriär väntar runt hörnet.
Högskolan i Borås.

- I februari börjar jag arbeta på Högskolan i Borås, på lärarutbildningen.

Så på ett sätt har Borås stad fått valuta för de pengar de satsade genom att finansiera Nuhi Bajqincas doktorandstudier.

Nuhi Bajqinca kommer att försvara sin avhandling, Mother Tongue Education - The Interest of a Nation. A policy study in Sweden 1957-2017, den 8:e februari kl 13:15 I Sappören, Sprängkullsgatan 25.

 

 

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2019-02-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?