Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny bok om känslor i rättsväsendet

Det är viktigt att inse att anställda inom rättsväsendet, exempelvis åklagare och domare, påverkas av sina känslor i arbetet. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och professionellt sätt. Det visar ny forskning från Uppsala universitet och Göteborgs universitet som nyligen publicerades i boken Professional emotions in court – A sociological perspective, av Stina Bergman Blix och Åsa Wettergren.

- För att rättsstaten ska behålla sin legitimitet behöver man inse att känslor – emotioner - spelar en grundläggande roll för att upprätthålla det demokratiska rättssystemet. Men i och med att känslor ofta kopplas ihop med irrationellt handlande tystas de ner i det vardagliga arbetet i domstolarna och det är förstås inte bra, säger Stina Bergman Blix, docent vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

En av rättssystemets viktigaste funktioner är att utreda, pröva och döma i brottmål i enlighet med de lagar som råder. För att rättsstaten ska upprätthålla sin legitimitet krävs tillit till att systemet fungerar och att de rättliga aktörerna uppfattas som neutrala och objektiva. Objektivitet har traditionellt förknippats med frånvaro av känslor.

Falsk uppdelning

- Vår studie visar att det antagandet bygger på en falsk uppdelning mellan känslor och rationalitet. Det demokratiska rättssystemet skulle vinna på att aktörerna erkänner och uppmärksammar att det finns emotionella processer. Först då blir det möjligt att reflektera över sina och andras känslor och att arbeta med en medveten känslohantering, säger Åsa Wettergren, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Boken Professional emotions in court – A sociological perspective visar att åklagare och domare behöver utveckla avancerade färdigheter för att arbeta med andras och egna känslor. Författarna följer åklagare och domare i deras vardagliga arbete både i rättssalen under förhandlingar och under förberedelser, pauser och överläggningar. Boken visar hur de professionella rättsliga aktörerna hanterar känslor hos andra, både de människor som besöker domstolen som tilltalade, målsägare och vittnen, och hur känslor är viktiga i kommunikationen mellan de professionella aktörerna.

Tefonkultur

Studien visar att uppfattningen att känslor inte ska spela roll i domstolen gör att det skapas en ”teflonkultur” inom rättsväsendet. Den känslohantering som krävs i mötet med de ibland dramatiska berättelser som kommer fram i förhandlingar tystas och individualiseras: På en professionell fastnar inga känslor, lyder resonemanget. Boken visar också hur den makt och status som de professionella aktörerna behöver för att utöva sitt arbete både skapar känslor och kräver känslohantering.
Analysen bygger på en stor mängd etnografisk data – observationer och intervjuer – som samlats in på fyra svenska domstolar och fyra åklagarkammare åren 2012-2016. Författarna observerade över 300 förhandlingar och intervjuade och skuggade 100 personer av olika kön, ålder, och arbetserfarenhet i det dagliga arbetet i domstol och åklagarkammare.
 

För mer information:
Stina Bergman Blix, docent vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet,
stina.bergmanblix@soc.uu.se, 0708-970404.
Åsa Wettergren, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, asa.wettergren@socav.gu.se, 0706-272924.

Bergman Blix Stina and Åsa Wettergren (2018). Professional Emotions in Court: A Sociological Perspective, London: Routledge. https://www.routledge.com/product/isbn/9781138234505?source=igodigital

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2019-02-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?