Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Utnyttjar gammal data för att förstå demens

Generna spelar en viktig roll för om man skall drabbas av demens. Men alla som bär på en genetisk riskfaktor kommer inte att drabbas av sjukdomen. Det betyder att det troligen finns yttre faktorer som kan skydda individer som till följd av sin genuppsättning löper större risk att insjukna. Caroline Hasselgren har i sin avhandling kunnat vissa att faktorer som hög socioekonomisk status och kontroll i arbetet kan reducera den genetiska risken.
- Vi kallar det för att buffra risken och detta tycks enbart gälla bland män.

Göteborgs universitet sitter på en unik samling data om levnadsvillkor och hälsotillstånd i befolkningen. De första kartläggningarna gjordes på 1960-talet och de pågår fortfarande. Detta innebär att forskarna kan se vad som händer över tid med hälsan hos befolkningen och försöka utreda olika typer av orsakssamband. I och med att personerna både fått svara på frågor om sin sociala situation, genomgå omfattande hälsoundersökningar och lämna blodprov får man en bra bild av hälsoläget.

Universitetet sitter på unika data

- Jag har framförallt tittat på data från personer födda 1930 och kunnat följa dem över tid. Det jag har studerat är uppkomsten av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar med särskilt fokus på de långsiktiga effekterna av klass- och könsbaserade ojämlikheter. jag har också intresserat mig för om ojämlikheten och dess relaterade mekanismer kan ’buffra’ den genetiska risk som finns förknippad med genvarianten APOE ε4, förklarar Caroline Hasselgren.

Hur kom du in på de här frågeställningarna?
- Jag läste masternivån i sociologi och blev sugen på att forska. Jag är intresserad av att studera olika komplexa frågor och kunna ge ett sociologiskt perspektiv. På universitetet finns en stor satsning på forskning om äldre, Age Cap, och där hade de en doktorandtjänst med inriktning mot demens. Jag tyckte att det mest spännande var att flera olika discipliner skulle studera demenssjukdomar. Inom de projekt jag skrivit min avhandling samarbetar forskare från psykiatri, neurokemi och sociologi.

Skillnad mellan män och kvinnor

Caroline kommer alltså in med sina sociologiska ögon på ett naturvetenskapligt område och demenssjukdomar är just ett sådant komplext område där sociologin kan komma med värdefulla bidrag. Genom att belysa hur sociala strukturer ger upphov till en ojämlik fördelning av risk på individnivå kan vi nå nya insikter och bättre förstå varför vissa personer drabbas av demens och andra inte. Nu är vi tillbaka till frågan varför den genetiska risken tycks kunna ’buffras’ bland män men inte bland kvinnor.

- Det är viktigt att påpeka att jag har funnit är att det finns en tydlig könsskillnad, men att vi ännu inte har kunnat kartlägga orsakerna. Generellt sett kan man dock säga att det historiskt sett har funnits stora skillnader mellan män och kvinnor i termer av tillgång till utbildning, kontroll/möjligheter till inflytande i arbetslivet såväl som förväntat omsorgsansvar. Det är därför inte otänkbart att denna ojämlikhet slår igenom även i relation till demens.

Ojämlikhet påverkar

Förmågan att buffra de genetiska riskerna är alltså beroende av vilka förutsättningar vi haft i livet. Vi vet ju sedan tidigare att ojämlikhet påverkar människor i mycket hög utsträckning och genom att synliggöra hur samhälleliga strukturer villkorar individens livschanser kan sociologin bidra med en viktig pusselbit även till den medicinska forskningen.

Caroline Hasselgren försvarar sin avhandling, ”Inequity in Mind. On the Social and Genetic Risk Factors of Dementia and their Interactions” fredagen den 11/10 kl 13:15 i hörsalen Dragonen, Sprängkullsgatan 19.

 

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2019-10-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?