Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vill fånga olika former av integration, samspelet mellan olika domäner, mekanismer och processer

Vi måste bredda vårt tänkande om integrationen, säger Gabriella Elgenius som fått finansiering i tre år för projektet ”Rethinking integration”.
- Det finns så många viktiga aktörer och processer som inte är synliga. Vi vill förstå hur det formella och informella civilsamhället fungerar i integrationsprocesserna.

Gabriella Elgenius, Jenny Phillimore från Birmingham och Juta Kawalerowicz från Stockholms universitet har tidigare samarbetat och skall nu studera hur civilsamhället fungerar i utsatta områden i Göteborg och Stockholm.

Gabriella Elgenius och Jenny Phillimore har tidigare studerat olika aspekter av integration i Storbritannien och civilsamhällets roll. Jenny Phillimore har bland annat varit ledande i att utvecklat ett nytt begrepp – superdiversity - för att lättare förstå situationen i områden med många olika former av mångfald.

Superdiversity

Mångfald, eller diversity på engelska, brukar användas för att beskriva ett mångkulturellt samhälle, men enligt forskarna är det ett alldeles för övergripande begrepp för att förstå diversifiering och integration. Forskarna använder sig därför av konceptet ”superdiversity” som innebär att man måste ha ett lokalt perspektiv när man undersöker hur integrationsprocessen ser ut. Det kan vara ett bostadsområde som man studerar.

Projektet ”Rethinking Integration" en komparativ studie om det civila samhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige och skall alltså både kartlägga civilsamhället i utsatta områden, förstå hur olika integrationsprocesser ser ut och hur olika former eller domäner av integration påverkar varandra i ett lokalsamhälle.

Här kommer alltså ytterligare ett begrepp in i bilden, domäner. Exempel på sådana är: språkkunskaper, hälsa, politiskt deltagande, sysselsättning, anställningsbarhet och försörjning. Inom varje domän pågår olika typer av formella eller informella aktiviteter som underlättar invånarnas dagliga liv. Gabriella tar ett exempel.

- När föräldrar i ett mångkulturellt område upptäckte att barnen hade svårigheter att klara av sina läxor organiserade de sig, skapade nätverk och kontaktade andra personer och organisationer som kunde hjälpa till med läxläsning och såg till att eleverna hade någonstans att vara för att göra sina läxor. Till slut var hundratals barn involverade i verksamheten. Detta är ett exempel på hur det informella civilsamhället underlättar barnens integrationsprocess inom en specifik domän, anställningsbarhet, men som även är relevant för språkkunskaper.

Informella nätverk

Man talar ofta om att civilsamhället spelar en viktig roll i integrationsprocessen, och det gör det också, men oftast talar med då om  större etablerade organisationer som exempelvis trossamfund och ideella organisationer.

- I vår tidigare forskning har vi sett att det finns ett stort antal informella sammanslutningar och nätverk som är minst lika viktiga som det formella civilsamhället, konstaterar Gabriella Elgenius. Dessa besitter viktig kunskap om vad som behövs och hur det bäst tillhandhålles.

För att projektet skall få en bild av det informella såväl som det formella civilsamhället och de mekanismer som påverkar integrationsprocessen kommer forskarna att i detalj studera de olika områdena.

- Vi har tidigare använt oss av en teknik som kallas ”micro-mapping” vilket innebär att vi bokstavligen går gata upp och gata ner och kartlägger formella och informella initiativ som är aktiva. I detta projektet gör vi detta med fokus på representanter som på något sätt är aktiva i civilsamhället men även på dem som använder deras tjänster eller hjälp. I detta projektet är fokus på integration större än i tidigare projekt och vi försöker förstå hur betydelsefulla olika domäner är och hur dessa samverkar.

I projektet "Rethinking Integration" är fokus alltså på både grupper som ger stöd och de som får stöd. Forskarna är intresserade av att se vilka behov som finns och vilka resurser som tillhandhålles för att tillfredsställa dessa behov.

- I våra tidigare studier har ett helt nytt mönster blivit synligt med nätverk av formella och informella resurser. Det kan handla om enstaka individer med unik kompetens eller mer eller mindre löst sammanfogande nätverk.

I debatten framstår ofta dessa områden som resursfattiga, men Gabriella menar att vi behöver mer systematisk information för att förstå hur civilsamhället fungerar här. Utifrån tidigare projekt står det klart att det är mer som pågår än vad som först kan verkar vara fallet. Problemet kan ha varit att alla aktörer och nätverk, eller vad de åstadkommer, inte varit synliga eller att fokus varit ensidigt på formella organisationer.

Förutom kartläggningar i form av micro-mapping och intervjuer kommer projektet också använda olika typer av kvantitativa analyser av registerdata och "webscraping" som även dessa har ett lokalt perspektiv som kan sättas i sitt sammanhang med nationella jämförelser.
Projektet Rethinking Integration är ett treårigt projekt som finansieras av Vetenskapsrådet.

 

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2019-12-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?