Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Metoden kompetenslaboratorier

Ramen: träffarna

Processen i Livspondus sker i huvudsak i den gruppaktivitet som kallas kompetenslaboratorier eller kort komplabb. I komplabb möts man vid åtta tillfällen, två timmar varje gång, med två veckors mellanrum. Arbetet i gruppen består av att alla deltagare delar med sig av situationer de varit med om i yrkeslivet, och hjälper varandra att uppmärksamma vilka kompetenser, dvs vilka tysta kunnanden de har använt i situationen.

Gruppen och processledaren

I komplabben arbetar man i små grupper om sex deltagare samt en processledare. För att få bra dynamik i grupperna bör deltagarna bestå av en blandning i ålder, kön och antal år de har arbetat i yrket. Processledaren håller i strukturen under träffarna, ber deltagarna att komma med berättelser, förvissar sig om att alla kommer till tals, med mera. 

Berättelserna

Berättelserna är själva utgångspunkten i komplabben. De används som konkreta exempel på när en person använt sitt tysta kunnande. En berättelse bör handla om personens vardag, och det är en förutsättning att berättaren själv deltagit aktivt i den händelse som beskrivs.

För att fördjupa en berättelse och belysa olika aspekter ställer deltagarna i gruppen öppna, perspektivskapande frågor till berättaren, till exempel "Vad var det som gjorde att du …?", "Hur tänkte du när du…?", Hur visste du att…?". Hela gruppen får tillfälle att reflektera över det som berättas, och tillsammans hjälps berättarens kollegor åt att synliggöra och lyfta fram de kompetenser som berättaren har använt i den återgivna händelDen som berättat känner sig ofta överraskad över det tysta kunnande som kommit fram, men också bekräftad och styrkt, både som människa och medarbetare.

 

Exempel på tyst kunnande

  • Att vara lyhörd och kunna lyssna på andra
  • Att kunna samarbeta, ingå i och bygga nätverk
  • Att respektera och tolerera andras värderingar
  • Att tillämpa sina moraliska ideal med erfarenhet och omdöme
  • Att vilja ta ansvar
  • Att vilja se och erkänna sina egna förtjänster och begränsningar
  • Att kunna hantera osäkerhet och stress

 

Reflektionens roll

Reflektionen är kärnan i komplabben. Till en början ser deltagarna bara det tysta kunnandet genom att titta på saker som redan har hänt. Men allt eftersom man träffas, lyssnar till varandras berättelser och reflekterar tillsammans blir man varse att man använder tyst kunnande hela tiden, varje dag. När man tränar sig i att reflektera och se fler perspektiv, faller det sig så småningom naturligt att se sitt eget (och kollegornas) tysta kunnande i det man gör för stunden. Man kommer till insikt om att man bär på tyst kunskap redan innan man omsätter den i handling.

Avsiktsförklaringar

Vid den sjunde och åttonde träffen får deltagarna tillfälle att tänka igenom och sätta ord på sådant som man har kommit fram till under tiden i komplabb. Det utmynnar i så kallade avsiktsförklaringar, vilka beskriver tankar och åtgärder som har uppkommit tack vare komplabbarna, och som man vill föra vidare i organisationen.

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2013-06-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?