Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Arbetsmarknad

- Blomsterberg, Marianne och Roland Kadefors (2009)

Försvarsmakten fattade år 2006 beslut om projektet Karriärväxling. Det hade som mål att växla ut yrkesofficerare med en kompetensprofil som inte svarade mot FM framtida inriktning. Samtidigt ville man anställa yngre personer där bland annat utlandstjänst skulle ingå i åtagandet. Växlingen från militärt till civilt jobb skulle ske med frivillighet, men krävde godkännande av förbandschefen och att den sökande därefter sade upp sig. Utvärderingen har inriktats på att få olika aktörers syn på karriärväxlingsprojektet med hänsyn till projektets styrkor och svagheter. Intervjuer har gjorts med karriärväxlare, personalfolk, förbandschefer, fackliga företrädare och representanter för outplacementföretag.

Resultaten pekar på att det i huvudsak är två huvudorsaker till försöksverksamhetens otillräckliga utfall. Den ena är att karriärväxlingserbjudandet inte uppfattats som tillräckligt attraktivt. Det andra skälet är att informationen inte nått ut till målgruppen på det sätt som skulle vara behövligt. Förbandschefer och HR-chefer har i många fall underlåtit att marknadsföra karriärväxling på sina förband, något som numera ingår i utvecklingssamtalet. Vi diskuterar resultaten av utvärderingen i relation till begrepp i aktuell arbetslivsforskning, bl.a. organisational commitment, tillit, anställningsbarhet och organisatoriskt motstånd.

Karriärväxlingsprojektet Försvarsmakten 2009

– Simonson, Birger och Annette Thörnquist (2009)

The impact of the Racial Equality Directive: a survey of trade unions and employers in the Member States of the European Union (2009).

Med deltagande av forskare i EU:s samtliga 27 medlemsländer genomfördes 2009 intervjuer med över 300 företrädare för fackliga organisationer och arbetsgivare om huruvida EU:s rasdirektiv (år 2000) hade lett till förändringar i förhållande till diskriminering på grund av ras. I den svenska undersökningen konstaterades att rasdirektivet (i Sverige etnisk diskriminering) inte lett till några påtagliga förändringar annat än att det uppmärksammat frågan. Anledningen var att det i Sverige lagstiftats mot etnisk diskriminering redan 1992 och att frågan om etnisk diskriminering också väckts i en rad olika sammanhang såsom i policies och i kommunala och statliga satsningar. Den samlade rapport, som utgavs av FRA i maj 2010 ger en god överblick över uppfattningar om etnisk diskriminering i medlemsländerna samt förslag från fackliga organisationer och arbetsgivare om hur man kan förbättra situationen.

Ladda ner rapporten.

Birger Simonson har skrivit den svenska delrapporten. Delrapport RED Sweden(öppnas i nytt fönster)

- Blomsterberg, Marianne och P-O Börnfelt (2008)

En ny utbildningsform provades under läsåret 2007-2008 för tre gymnasiala yrkesutbildningar: Omvårdnad, funktionshinder samt barn och fritid. Eleverna fick i huvudsak sin utbildning på praktikplatser med stöd av handledare. Lärarna på respektive program utbildar och gav stöd åt handledarna och var ansvariga för examinering. För att kunna göra det deltog lärarna i en arbetsintegrerad utbildning i att utbilda handledare organiserad av Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Syfte: Att utvärdera den nya pedagogiska modellen (AIL) med avseende på:

1. Elevernas yrkesutbildning: Uppnås utbildningsmålen? Vilka är nyckelprocesserna?
2. Handledarnas roll vad det gäller stöd i elevernas lärandeprocesser och examination.
3. Lärarnas stöd till handledare, stöd till elever och ansvariga för examination.
4. Handledarnas utbildning.
5. Deltagarinflytande i alla led: Elever, handledare och lärare.

- Laurelii, Eva och Agneta Lundqvist (2008)

Agdor är en förkortning för ”Arbete åt alla genom delaktighet och ramavtal”. Projektets mål är att skapa arbetstillfällen åt arbetslösa genom lokalt anpassade affärsarenor, där de sociala företagen skapar arbetstillfällen och dessutom bidrar till ekonomisk utveckling. I projektet försöker man skapa en marknadsarena som sammanför de privata och de offentliga sektorerna med social ekonomi, för att påverka de strukturella problemen i samhället.

- Laurelii, Eva (2008)

Equalprojektet Egenanställning.

Egenanställningsföretagen är en mellanform mellan egenföretagande och anställning, där företagen agerar arbetsgivare, sköter administration och juridiska spörsmål medan den anställde har egna kunder och ansvar för sin lön. Partnerna bakom projektet vill skapa en unik modell i Sverige som tidigare har prövats, men som visat på motsättningar i stödstrukturen och krångliga och byråkratiska problem. Projektets syfte är att gripa sig an dessa problem och medverka till en nationell modell som integreras i arbetsmarknadspolitiken. Utvärderingen sker på individnivå, strukturnivå och modellnivå.

- Blomsterberg. Marianne (2006)

”Arbetslöshetsförsäkringens regelverk – attityder och tillämpningar” Arbetsmarknad och Arbetsliv, årg 12 nr 1 s 27-38 Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet.

Ladda ner rapporten

- Blomsterberg, Marianne (2005)

”Arbetslöshetsförsäkringens regelverk – attityder och tillämpningar” Arbetsmarknad och Arbetsliv, årg 11, nr 3 s 157-170 Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet.

Ladda ner rapporten

- Håkansson, Kristina och Isidorsson, Tommy (2003)

Uppdragstagare. Utvärdering av det
arbetsmarknadspolitiska projektet Uppdragshuset. Institutionen för Arbetsvetenskap.
Projektet Uppdragshuset var en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som vände sig till långtidsarbetslösa, eller personer som riskerade att bli långtidsarbetslösa. Utvärderingen bygger på skriftligt material, intervjuer, registerdata och en enkät till samtliga som deltagit i Uppdragshuset. Av det skriftliga materialet utgör Uppdragshusets ansökan och olika styrdokument samt tidigare utvärderingar de viktigaste inslagen. För att relatera denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd till andra har även en rad utvärderingar och rapporter om andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder studerats.

- Håkansson, Kristina, Tommy Isidorsson och Birgitta Jordansson (2004).

Validering. En utvärdering av Valideringscentrum i Göteborg. Institutionen för Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Utvärderingen tar fasta på styrgruppens övergripande synsätt och huruvida det har utvecklats en samsyn inom denna. Vidare värderas centrats organisation och arbetssätt samt effekter av verksamheten, vilket mäts i förhållande till antalet validerade och till antal poäng som har validerats. Utvärderingen omfattar perioden 2001-2002.

- Åke Kihlström & Birger Simonson (2004)

Samverkan för sysselsättning och egenförsörjning: rapport i utvärderingen av Storstadssatsningen i Göteborg, Göteborg: Göteborgs stad, Stadskansliet.
Storstadssatsningen hade föregåtts av riksdagsutredningar om brister vad gäller integrationen av invandrare i det svenska samhället. Riksdagen beslöt att avsätta c:a 2 miljarder kronor i en särskild satsning i 27 invandrartäta bostadsområden i Sverige för att förbättra integrationen i dessa områden. I Göteborgs kommun fick fyra bostadsområden ta del av medel som avsatts för Storstadssatsningen, Bergsjön, Biskopsgården, Gårdsten och Hjällbo. 2001 slöts ett lokalt utvecklingsavtal mellan Göteborgs stad och Regeringen. Göteborgs stad och Göteborgs universitet slöt med anledning av Storstadssatsningen ett samarbetsavtal om utvärdering. De olika delområdena i Storstadssatsningen fördelades mellan institutioner vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Institutionen för arbetsvetenskap åtog sig ansvaret för utvärderingen av målområdet Sysselsättning, försörjningsstöd, vuxenutbildning. Jämfört med flertalet utvärderingar var detta åtagande omfattande. Utvärderingen genomfördes i form av processutvärdering, där fokus lades på processer som leder fram till ett mer eller mindre väl fungerande samarbete mellan de statliga och kommunala myndigheter, som är inblandade i arbetsmarknadsfrågor och som har till uppgift att hjälpa personer som saknar arbete att komma in på arbetsmarknaden.

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2013-04-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?