Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Studenterna är inga fågelungar

Nyhet: 2018-01-31

Wikis, postrar och poddar i all ära, men det är tankarna bakom som räknas. Medskapande högskolepedagogik är ett synsätt som betonar studenternas egna engagemang för att ta till sig kunskap. På köpet får de lära sig nya spännande metoder för det egna lärandet.
Sara Uhnoo, Christel Backman och Mattias Wahlström medverkar i boken ”Medskapande högskolepedagogik” som kommit ut på Studentlitteratur.

Är studenterna fågelungar som öppnar munnen och förväntar sig att få kunskaperna nedtryckta i halsen, eller är de aktiva individer som själva, under en kvalificerad ledning, söker sin kunskap? Bägge föreställningarna finns både bland studenter och hos lärare.
- Vi möter då och då studenter som förväntar sig att bli matade med kunskap på föreläsningar och genom böcker. Därför är det viktigt att vi har en gedigen genomgång av vårt förhållningssätt i början av kursstarten, säger Sara Uhnoo en av författarna.

Några av institutionens lärare bekantar sig med det nya klassrummet K 013

Om den traditionella grundinställningen har varit att läraren är den som leder, styr, hjälper och kontrollerar och denna inställning ändras till att studenterna själva söker, finner och sammanställer sin kunskap så kräver det annorlunda verktyg.

Wikis och postrar

Lärarlaget med de tre författarna tog över en kurs i Kriminologi för 4-5 år sedan och satte igång ett förändringsarbete, mycket inspirerad av PIL-enheten. (Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande). Enheten arbetar för att stimulera till engagerande pedagogik vid Göteborgs universitet. Ett av resultaten har blivit en pedagogisk metod där man använder sig av bland annat två pedagogiska verktyg; wikis och posters.
Wikis är ett generellt verktyg för att kunna skapa olika typer av uppslagsverk, det mest kända är Wikipedia, men det går alltså lika bra att för studenterna att bygga upp och strukturera sina kunskaper i grundläggande kriminologi genom att skapa egna wikis.
- Allt finns på nätet och vi som lärare kan gå in och kommentera studenternas pågående arbete. Vi lärare varvar föreläsningar och seminarier med att följa studenternas arbete på nätet.
Ett annat sätt för studenterna att redovisa sin kunskaper är att använda postrar. Förutom att ta reda på relevant kunskap gäller det för dem att strukturera sina kunskaper och kunna presentera dem för sina kamrater. Inlärningen sker i alla tre stegen.

Arbetar i lärarlag

Dagens grundkurs i kriminologi är resultatet av flera års arbete med av kursutveckling och Sara tror att en förutsättning för att kunna ro iland det hela är att man är flera som delar på kursansvaret. Givetvis är en så genomgripande förändring arbetskrävande, men när de nya momenten väl har etablerats innebär inte en medskapande pedagogik merarbete i förhållande till mer traditionell undervisning.
Givetvis har de tre författarna även prövat på andra, nya sätt att kommunicera med studenterna.
- Vi lägger ut egna poddar för att förklara och problematisera litteraturen och spelar in filmer för att kommentera studenternas arbete. Poddarna gör vi med enkla inspelningar i universitetets inspelningsstudios eller med diktafoner. Vi planerar även att låta studenterna arbeta med att göra sina egna poddar.

ALC-salar

Även om mycket av studenternas arbete sker på nätet behöver de träffas och de gemensamma seminarierna kräver också lokaler. Traditionella lektionssalar har sina brister och därför har universitet skapat några ALC-salar (Active Learning Classroom) som är designade för största möjliga flexibilitet och interaktivitet. Resultatet har blivit stora bildskärmar, white-bordtavlor, interaktiva skrivtavlor och runda bord – allt på hjul.

Svante Eriksson på PIL-enheten i deras ALC-klassrum

Svante Eriksson arbetar på PIL-enheten och är en av dem som utvecklat ALC-salarna.
- Jag och min chef Tomas Grysell var på en konferens i USA för några år sedan och blev mycket inspirerade av deras arbete.
Resultatet blev en första sal på Pedagogen. Den har funnits i 3-4 år och har fungerat lite som en demosal för de andra ALC-salarna som nu finns på universitetet. De har utformats lite olika beroende på de lokala förutsättningarna, men gemensamt för alla är att de dels är flexibla, dels underlättas studenternas samarbete av salarnas design.
Den första salen utvecklades inom ramen för ett projekt, men finns nu i det ordinarie utbudet av salar. Den senaste i raden är en stor sal med drygt 80 platser på Campus Linné som just nu håller på att ställas i ordning.
- Ofta sker ombyggnaden till ALC-salar i samband med ombyggnationer och jag tror att man behöver gå någon workshop eller liknande innan man som lärare börjar använda salarna, säger Svante Eriksson.

Positiva studenter

Förutom att ha skrivit ett kapitel i antologin ”Medskapande högskolepedagogik” är ytterligare en artikel på gång, dessutom undervisar lärarlaget sin kolleger inom ramen för PIL-enhetens utbildningsverksamhet. Det kanske roligaste är ändå studenternas reaktioner. Många uppskattar variationen i kursupplägget och att fokus mer blir på att lösa uppgifterna de har fått istället för traditionella redovisningar.
- Vi får mycket positiva omdömen och de händer att studenter som slutat och börjat arbeta ringer till oss och vill använda sina egenproducerade wikis på sina nuvarande arbetsplatser. Det är mycket uppmuntrande, säger Sara Uhnoo.

 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2012-01-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?