Länkstig

Jesper Petersson

Universitetslektor

Institutionen för sociologi och
arbetsvetenskap
Besöksadress
Skanstorget 18
41122 Göteborg
Rumsnummer
F325
Postadress
Box 720
40530 Göteborg

Om Jesper Petersson

Bakgrund

Jesper Petersson är docent i sociologi, och har en tjänst som lektor vid institutionen. Han disputerade 2014 i ämnet teknik- och vetenskapsstudier.

Under det akademiska året 2024 är han också anställd som s.k. fellow i socio-materiell byråkrati vid SCORE - Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor.

Aktuell forskning

Jesper är projektledare för det Forte-finansierade projektet "Bortom Covid? Att använda patientkunskap för att förbättra vården för långtidssjuka i Covid-19". Projektperiod: 2023-2026.

Länk till projektbeskrivning:

https://www.gu.se/forskning/bortom-covid-att-anvanda-patientkunskap-for-att-forbattra-varden-for-langtidssjuka-i-covid-19

Jesper var mellan 2017-2022 projektledare för det Forte-finansierade projektet ”Nätjournal med patientåtkomst: hur påverkas läkarnas yrkesutövning, profession och patientrelation”. Projektet är en del av Fortes satsning på ett 10-årigt nationellt forskningsprogram om arbetslivsforskning.

Länk till projektbeskrivning:

https://www.gu.se/forskning/natjournal-med-patientatkomst-hur-paverkas-lakarnas-yrkesutovning-profession-och-patientrelation

Jesper har därutöver varit (2016-2019) en del av projektet Governance of transboundary risk: The Göta Älv water system, finansierat av FORMAS. Han har också varit affilierad till det nordiska sammarbets-projektet "The future of work: Opportunities and challenges for the Nordic models med forskningsmedel från Nordiska ministerrådet."

Jesper har även varit projektledare för en av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finansierad tre-årig studie av informations- och kommunikationsteknikens och sociala mediers betydelse i samband med framtida samhälleliga kriser (SOMCRISC). Utöver sin projektledarroll var han även huvudansvarig för arbetspaketet ”Myndigheter och frivillig organisering”. Studien arbetade med kunskapsöversikter, workshops, trendanalys och scenarioplanering.

Undervisning

Jesper undervisar bla inom introduktionskurserna i sociologi och på fortsättningskursen ”Risk, makt och moral: kontroverser i ett vetenskapsbaserat samhälle”, handleder och examinerar uppsatser på olika nivåer och undervisar därtill på nationell doktorandkurs i teknik- och vetenskapsstudier. Han har också kurs- och undervisningsansvar inom lärarutbildningen.

Jespers forskning används i undervisningen vid universitet och högskolor i såväl Sverige som internationellt.

Samverkan

Jesper är en del av Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) som är en centrumbildning mellan Göteborgs universitet och Chalmers och som också samverkar med företag, industri, myndigheter och andra externa aktörer.

Jesper är också koordinator för det Västsvenska nätverket för Teknik- och vetenskapsstudier (VäSTS): vasts.gu.se/

Ledning

Jesper är ledamot i programrådet för yrkeslärarutbildningen samt medlem i yrkeslärarprogrammets kursråd.

Forskningsområden

  • Tekniksociologi
  • Medicinsk sociologi
  • Vetenskapssociologi
  • Teknik- och vetenskapsstudier (STS)
  • Profession
  • "Gräsrotsbyråkrater"/Street-level bureaucrats
  • Patientaktivism
  • Relationell geografi
  • Digitaliseringen av samhället
  • Governmnetality
  • ehälsa/mhälsa
  • Relationer mellan experter och allmänhet
  • Risk/Kris
  • Styrningspraktiker

Avhandling

Jesper disputerade på avhandlingen ”Geographies of eHealth: Studies of Healthcare at a Distance”. Avhandlingen studerar vård på distans med hjälp av informations- och kommunikationsteknik ur ett teknik- och medicin-sociologiskt perspektiv. Bl. a. undersöks hur ehälsa är inblandat i att försöka etablera nya patientroller och spänningar mellan ehälsa som ett medicinskt instrument och ehälsa som ett politiskt styrverktyg för att förändra hälso- och sjukvårdens organisation. Särskilt studeras hur vård på distans har skiftat från att främst förknippas med ambitioner om att nå ut till dem som anses befinna sig bortom den medicinska expertisens räckvidd (t.ex. glesbygdsområden) till att i en ökande grad har kommit att handla om att via olika tekniska lösningar försöka behålla äldre och kroniska sjuka patienter i sin hemmiljö och utanför de traditionella vårdinstitutionerna. Patientmakt och självständigt boende för äldre kopplas här till användandet av digitala medicinska mätinstrument för egenvård, inbyggda sensorer för övervakning i hemmet och en kontinuerlig insamling och automatiserad analys av medicinsk data.

Länk till avhandlingens kappa:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/35674/1/gupea_2077_35674_1.pdf