Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Att skapa objektivitet - emotioner i juridiskt beslutsfattande

För att vi ska följa lagen och ha förtroende för den demokratiska rättsstaten krävs tillit till att dömande myndigheter är rationella och objektiva. Forskning har dock visat att den juridiska tolkningen av objektivitet som ”rent förnuft” utan vare sig kropp eller känslor är problematisk och bygger på en felaktig förståelse av rationalitet och emotioner (känslor) som motsatta fenomen. I den dagliga juridiska verksamheten fungerar denna “positivistiska” idé om objektivitet som ett ouppnåeligt ideal som icke desto mindre eftersträvas i situationer som på olika sätt genomsyras av emotioner.

Forskare menar istället att rationellt beslutsfattande kräver befrämjande emotioner, t.ex. intresse och självförtroende, och motiverande emotioner, t.ex. stolthet över yrkesskicklighet och obehag inför slarv. Forskning har också visat att rationellt beslutsfattande kräver att man ”känner” konsekvenserna av olika handlingsalternativ.

För åklagare/domare innebär det att objektivt beslutsfattande inbegriper emotionell information och att egna upplevelser kan påverka hur man exempelvis tillskriver personer ansvar för en händelse. Den positivistiska synen på objektivitet hindrar dock rättens aktörer från att systematiskt reflektera kring och kritiskt värdera emotionell information. Det kan medföra att personliga upplevelser och sociala förutsättningar indirekt påverkar beslutsfattandet.

Syftet med detta projekt är därför att studera samspelet mellan emotioner och juridisk argumentation från åtalsbeslut till förhandlingar och beslut i tings- och hovrätt. Vi undersöker:

  1. Den emotionella-kognitiva konstruktionen av objektivitet i ett ärende/mål. Här ställer vi frågor om hur åklagare och domare motiverar sina beslut.
  2. Hur beskrivningen av en händelse skiftar från åtal till dom. Vilka delar av berättelserna om en händelse ses som viktiga och vad skiljer engagerande mål från de som inte väcker engagemang?
  3. De emotionella och kognitiva komponenterna i ogillande av åtal eller förändringar i domslut. Vad har förändrats i tolkningen när beslut/dom ändras mellan de olika instanserna?

Vi följer 12 mål från åtalsbeslut till dom i hovrätt genom att kombinera olika kvalitativa metoder: Intervjuer med åklagare om beslut i åtalsfrågan; skuggning av åklagare och observationer av rättegångar; observationer av överläggningar och intervjuer med de professionella domarna i tingsrätt och hovrätt; samt analys av förundersökningsprotokoll och de skriftliga domsluten. Urvalet av mål görs från tre typer av brott: bedrägeri, fridskränkning, mord/dråp. Dessa brott kräver inte prövningstillstånd i hovrätten och överklagas ofta, vilket ökar sannolikheten för att de ska gå hela vägen till hovrättsdom. Brottstyperna varierar med hänsyn till känslomässighet, svårighetsgrad, och typ av bevisning. Vi kommer i samråd med deltagande åklagare att välja lämpliga mål utifrån studiens syfte. Om möjligt ska vi också ta med ”ovanliga” mål i materialet: t.ex. mål där förövaren av ett mord är en kvinna (inte som i typfallet en man).

De professionellas resonemang kring just dessa mål kan nämligen synliggöra tysta förgivettaganden i de ”vanliga” målen. De medverkande forskarna är nationellt och internationellt etablerade inom sina respektive discipliner, sociologi, kriminologi och juridik, och erfarna både inom forskningsfältet och med hänsyn till valda metoder. Forskarna arbetar tätt ihop så att de olika perspektiven kan kombineras och berika resultat och tolkningar. Tidigare projekt har gett forskarna ett väletablerat nätverk inom domstolsvärlden som säkrar tillträde till fältet.

Projektet bedrivs 2017-19. År 1 genomförs datainsamling samt sammanställning av tidigare forskning inom fältet i en översiktsartikel. År 2 avslutas datainsamlingen, analys och tolkning tar vid och de fyra forskarna tar ansvar för varsin artikel. Två av forskarna ansvarar för att påbörja ett bokmanus. År 3 färdigställs artiklar och bokmanus. Resultaten presenteras även på konferenser och genom återkoppling till fältet (åklagarkammare och domstolar).

Projektet bidrar med teoretisk kunskap om emotioners roll för rationellt beslutsfattande som traditionellt uppfattats som enbart kognitivt. Detta kan i sin tur kopplas till problem inom rättskipningen som påvisats i tidigare forskning, såsom diskriminering utifrån kön och etnicitet. Projektet kan bidra till att emotioners roll i juridiskt beslutsfattande synliggörs i juristutbildningen och i utbildning för blivande åklagare och domare.

Projekttid: 2017-2019
Finasiär: Vetenskapsrådet
Projektmedarbetare: Åsa Wettergren, Stina Bergman Blix, Moa Bladini Nina Törnqvist.
 

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2017-02-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?