Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Bärbara kroppskameror: implikationer för väktares och ordningsvakters arbetsmiljö

Det finns starka positiva förväntningar på att kroppskameror ska förbättra bärarnas arbetsmiljö. Kamerorna förväntas minska våld och hot mot bärarna av kamerorna och minska klagomål från allmänheten om övervåld och diskriminering. Filmsekvenser från väktares och ordningsvakters kroppskameror förväntas dessutom kunna användas som bevis för att rentvå väktare och ordningsvakter som anklagas för övervåld. Samtidigt visar forskningen att kroppskameror kan påverka bärarnas fysiska och psykiska hälsa negativt. Kameraövervakning kan, tvärtemot förhoppningarna om civiliserande effekter, provocera fram hot och aggressivitet. Hanteringen av materialet har inneboende integritetsproblem som kan leda till arbetsmiljöproblem. Forskning om andra former av övervakning som används i arbetslivet har visat att det sätt som övervakningen utförs på har stor effekt på arbetstagarnas hälsa och även kan påverka deras tillit vilket har betydelse för arbetstagarnas förtroende för och lojalitet mot arbetsgivaren

I detta projekt undersöker vi användningen av kroppsburna kameror inom bevakningsbranschens ur ett arbetsmiljöperspektiv. Syftet är 1) att förstå hur arbetstagarna uppfattar och använder kamerorna och hur det påverkar deras arbetsmiljö samt 2) hur företag och branschen reglerar och hanterar användningen.

Studien genomförs genom intervjuer med väktare och ordningsvakter som har erfarenhet av att använda kroppskameror samt med nyckelpersoner inom företag, arbetsgivarorganisationer och fackförbund.

Projektet bidrar med kunskap om huruvida det finns ett glapp mellan förhoppningarna om kroppskamerors positiva effekter på arbetsmiljön och den konkreta praktiken, konsekvenserna av kroppskameror för arbetsmiljön och arbetsledningens förhållningssätt till arbetstagarnas rätt till integritet i arbetslivet och till övriga arbetsmiljöfrågor. Slutligen bidrar vår studie med riktlinjer för hur arbetet med kroppsburna kameror bör organiseras och hur ledningsgrupper inom branschen bör arbeta för att säkerställa en god arbetsmiljö för användarna av kroppsburna kameror.

Projektledare: Cecilia Hansen Löfstrand

Projektdeltagare: Christel Backman

Projekttid: 2019 - 2022

Projektet finansieras av AFA Försäkring  Läs mer om projektet på AFA:s hemsida.

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2019-05-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?