Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Den nordiska modellen": historisk bakgrund, operationalisering av begreppet och dess potentiella betydelse i utvecklingen av hållbara produktionssystem - En litteraturstudie

Arbetslivet är föremål för ständiga interventioner, dels för att minska arbetsrelaterade frånvaro och dels för att rationalisera produktionen. Den systematiska reviewn av Westgaard & Winkel (2011) visade att det är svårt att påvisa långsiktiga positiva effekter av ergonomiska interventioner medan rationaliseringar har en dominerande negativ effekt på arbetstagarnas hälsa. Det verkar således finnas en konflikt mellan dessa två typer av interventioner på arbetsplatsen. En viktig forskningsfråga är därför att undersöka eventuella kontextuella faktorer som möjliggör integrering av ergonomiska arbetsplatsinterventioner och rationaliseringar i samma strategi; dvs insatser som ökar organisatorisk hållbarhet definierad som “the joint consideration of competitive performance and working conditions in a long term perspective”.

Ett potentiellt problem är att de olika kategorierna av interventioner "ägs" av olika aktörer, arbetstagarrepresentanter och säkerhetspersonal kontra ledande befattningshavare och rationaliseringsingenjörer. Det är vår erfarenhet att kommunikation över dessa gränser fungerar dåligt, särskilt i USA, där arbetsgivare ofta motverkar insatser för arbetsplatsförbättringar i samband med rationalisering av produktionssystem. På EU-möten i Bryssel, har vi observerad motsvarande starka konflikter mellan "Business Europe" och Europafacket (”the European Trade Union Confederation”). Sänkningen av denna typ av konflikter mellan aktörerna verkar avgörande för att uppnå bättre integration av arbetsmiljöarbetet vid rationaliseringar av produktionssystem, i syfte att uppnå ökad organisatorisk hållbarhet.

Reviewn av Westgaard & Winkel (2011) konkluderar bl a att kunskap om betydelsen av kommunikationen/dialog mellan de olika interventionsaktörerna är etablerad kunskap i vissa organisationer i syfte att ökad den organisatoriska hållbarheten. Men denna insikt har tydligen sällan lett till mer hållbara produktionssystem.

Vi tror att de nordiska länderna har unika förutsättningar för att göra betydande insatser inom detta område både vetenskapligt och genom utvecklingsarbete på arbetsplatserna. "Den nordiska modellen" har reglerat relationerna i vår del av världen (Guðmundsson 1993). Den har, mot bakgrund av våra speciella historiska omständigheter, utvecklats stegvis under en period på över hundra år. Den nordiska modellen har varit föremål för omfattande diskussioner och studier med stöd av Nordiska ministerrådet (Schiller et al 1993, Fleming et al 1998, Fleming och Thörnqvist 2003). Det bredare begreppet "den nordiska modellen" är något svårare att definiera (Schiller et al 1993), men innehåller "gentlemen's agreement" och förtroende mellan parterna. Detta reflekteras troligen i valet av och sättet att realisera interventionsstrategier i de nordiska länderna (Schramm-Nielsen et al 2004). Det finns en stor grad av "socialt kapital" i de nordiska länderna. Detta inkluderar tre hörnstenar: teamwork, förtroende och rättvisa. Studier visar att Danmark, Norge, Sverige och Finland har ledande positioner 1-4 i världen när det gäller det sociala kapitalet (Tinggaard Svendsen & Lind Haase Svendsen 2006) och detta kan ha spelat en nyckelroll i den imponerande ekonomiska tillväxten i dessa länder (Olesen et al 2008).

Mot denna bakgrund grundade vi 2007, med stöd av Nordiska ministerrådet, ett nordiskt forskningsnätverk, Novo-nätverket. Visionen var och är en "nordisk modell för hållbara system i vården”. Som ett led i detta arbete fokuserar vi nu på den möjliga betydelsen av "nordiska modellen" och hur detta kan beforskas ytterligare för att underlätta framtida insatser för ökad organisatorisk hållbarhet i arbetslivet. Några frågor:

  • Hur kan den nordiska modellen förklaras historiskt?
  • Kan den nordiska modellen operationaliseras?
  • Utmanas den nordiska modellen av globaliseringen?
  • Kan den nordiska modellen beforskas, t.ex. genom fallstudier?
  • Kan/bör den nordiska modellen beforskas ytterligare för att främja interventionsprocesser för att öka förutsättningarna för att skapa bättre organisatorisk hållbarhet? (och därmed stödja vår vision: "en nordisk interventionsmodell för hållbara produktionssystem")

Projekttid

En första vetenskapliga rapporteringen planeras till 11th NOVO Symposium, 9-10 november 2017 i Göteborg. Avslutas ultimo 2018.

Extern finansiering

Ingen extern finansiering

Kontaktperson

Jörgen Winkel

Övriga medverkande

Bernt Schiller, Inst. för Sociologi och arbetsvetenskap
Lotta Dellve, Inst. för Sociologi och arbetsvetenskap
Kasper Edwards, Department of Management Engineering, Technical University of Denmark
Rolf Westgaard, Div. Industrial Economics & Technology Management, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim

 

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2017-10-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?