Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Finanskrisen 2008 och dess effekt på barnfattigdom i utvecklingsländer

Över hälften av barnen under fem år lever i fattigdom, vilket motsvarar ca en miljard individer. Dessa barn utgör ca en sjundedel av jordens sju miljarder invånare. De flesta länder i världen har erkänt internationell lag om mänskliga rättigheter samt barnkonventionen om barns särskilda behov och rättigheter, men ändå så är barnfattigdomen långt ifrån utrotad. Relativ ny forskning visar att barnfattigdom har minskat i procent från och med början av nittiotalet räknat till början av millennieskiftet men i absoluta tal så har denna sorts fattigdom till och med ökat. Det finns givetvis stora regionala skillnader när det kommer till barnfattigdom, i Afrika syd om Sahara lever ca åttio procent av barn i fattigdom, medan motsvarande siffra är ca tjugotre procent i öst Asien. Skillnaden kan delvis förklaras utifrån socioekonomisk utveckling och ihärdiga myndighetesprojekt. Den lilla utveckling en del länder har lyckats åstadkomma med att bekämpa barnfattigdom är nu hotad av den globala finansiella krisen. En kris som hade sitt ursprung i USAs 2008 års kredit- och bolånebubbla har nu spridit sig till Europa i form av statsskuldskris, och till övriga världen genom bland annat minskad handel och hotad ekonomisk bistånd till behövande länder. Utvecklingsländerna verkar nu drabbas av en djupgående ekonomisk kris som de själva inte har bidragit till. Det finns därmed flera viktiga frågor som samhällsvetare behöver besvara och som detta projekt vill bidra till. Några av frågorna som projektet kommer att fokusera på är följande. Första frågan, hur denna ekonomiska kris har utvecklats till den globala proportion med särskild fokus på utvecklingsländers situation, vilket utgör majoriteten av länderna i världen. Vad är det som gör att vissa länder har drabbats hårdare än andra? Hur stor roll spelar bistånd när det gäller att parera krisens effekter? Vad är viktigast, att länder är väl integrerade i den globala handeln eller att de har en stark administrativ förmåga att driva igenom sina beslut? Det finns forskning som visar att länder med stark export har drabbats hårdare än länder som är beroende av bistånd. Frågan behöver dock undersökas vidare. Andra frågan, när väl ett land har drabbats av den globala krisen hur slå det mot barn som redan lever i fattigdom? Vilka faktorer överför krisens effekter från land nivå till barnens nivå? Hur stor roll spelar hushållet som en faktor jämför med säg policyåtgärder, eller villkor på arbetsmarknaden? Om första frågan fokuserar på hur krisens effekter överförts till utvecklingsländer, och andra frågan om hur överföringen av krisen går via landets institutioner och vidare till barns vardag, så handlar tredjefrågan om att undersöka socioekonomiska skillnader mellan barn som en grupp i sig. Det vill säga, vilken roll spelar barns egna levnadsvillkor för hur mottagliga de är för den ekonomiska krisens effekter. Till exempel, spelar det någon roll att barnet är en pojke eller flicka? Att barnet bor på landet eller landsbygden? Att barnet är två eller tre år? Denna studie är viktig av flera anledningar, inte minst moraliskt så har vi ett ansvar att bekämpa fattigdom särskild barnfattigdom då barn som grupp ofta är en av den mest utsatta gruppen i samhället. Samtidig så drabbas de direkt av kriser som de själva inte har bidragit till. Det finns också ekonomiska nytta med projekt av detta slag. Sverige ger ca trettio milliarder kronor i internationellt bistånd. Det är därför viktigt att undersöka vilka effekter dessa och andra biståndspengar har när det gäller att bemöta ekonomiska kriser av denna storlek. Ur forskningssynvinkel så finns det en brist på systematiska statistiska jämförelse när det kommer till dessa frågor som projektet vill undersöka. Därmed så kan detta projekt bidra till att utveckla den internationella forskningen i detta område.

För mer information, kontakta Adel Daoud

Sidansvarig: Anders Östebo|Sidan uppdaterades: 2016-05-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?